Category: Hälsa

Födelsedag o en liten önskan….

Ja vart ska jag ens börja, jag fyller år imorgon….. ( 22 mars )…Det e inte riktigt något jag ser fram emot, tyvärr.CaffeLatte_Glasses

Det e bara en jobbig dag, inget kul tyvärr.

Ja jag vet att jag är lite negativ just nu, men det e bara lite jobbigt. Visst det e bara en vanlig dag, men ändå.

På något sätt så e det en dag för mig där dom som verkligen bryr sig om mig, VISAR det på något sätt.

Jag vet väl inte riktigt vart jag har fått det ifrån, men jag e väl litta knäpp.

Men i alla fall så min förra födelsedag var bara sååå underbar, då spenderade jag den med min läderfamilj, o jag kände mig verkligen älskad då, sååå underbart det var…..

Jag saknar dessa vännerna så otroligt mycket, men vi e alla på olika platser i livet nu så tyvärr e vi splittrade, men jag saknar dom såååå otroligt mycket o allt kul vi hittade på.

Men detta årets födelsedag kommer jag att sitta hemma i soffan o inte göra något alls, har ingen direkt att fira med heller så det blir att sitta ensam, men jag tror jag klara det oxo.

Om jag hade fått en önskan, då hade jag en önskan o jag vet att det kanske e litta töntigt. Men bara tanken på att kanske hade fått ett blombud, såååå underbart det hade varit….åhh….. bara att någon visar att dom bryr sig…..

Det hade varit magiskt….. kanske ska jag själv gå in o beställa ett bud o skicka till mig själv….hahahahha….

Näää tyvärr det e ingen ekonomi jag har, men tanken e ju inte helt fel, men nej….

I alla fall bara någon, men jag vet ju att jag kommer få en del på Fb o det värmer ju alltid, om det nu blir, jag tar inget förgivet mer…..

Men men jag blir ju 45 så det e ju inget speciellt, så hoppas bara att dagen imorgon går fort, riktigt fort. Eller så stannar jag i sängen o bara sover bort dagen, det e ju oxo ett sätt……hahahaha…..

Näää men lite allvar, om det nu går….

brollopTänk o få ett blommbud, så underbart det varit, eller bara någon man tycker om kommer med blommor o choklad….hahahhahah….. ………….

Ja ja vad e en bal på slottet, det e vad jag tänker, det e bara en vanlig dag o inget annat….. o det e imorgon så det kommer tids nog…..

Så nu vet jag inte alls vad jag ska skriva, mer än att jag börjar att hämta mig mer o mer från operationen o narkosen.

Jag får väl erkänna att min kropp reagerade inte så som jag ville att den skulle på allt detta, men i alla fall jag börjar komma på banan igen, tack o lov.

Lite ont i halsen, feber, hosta o allmänt i obalans har jag varit, men mer o mer så kommer jag tillbaka i rätt fas o balans igen, tack o lov….

Nä mina kära läsare nu ska jag ta o försöka få något gjort idag, vad tusan det nu kommer att bli, jag känner jag måste nog ta det lite lugnt idag oxo, just för säkerhets skull.

Ni får ha det så jätte bra o sköt om er o era nära o kära, man vet aldrig vad som kan hända….

6

Share on Facebook

Snälla kommentar o kommande operation….

Ja egentlige skulle jag inte skrivit något direkt idag, men jag blev bara så glad av en kommentar jag fick. Av någon somLaptop on Kitchen Table with Cup of Coffee jag inte alls känner eller ens har träffat….

Kommentar:
Du skriver jättefint. Sluta inte skriva vad du än gör. Du har talang för det inre livet och det skrivna ordet. Genom det kan du inspirera andra. Med andra ord: Du är viktig!

Jag bara blev såååååå glad, tack snälla söta du. O sen att du skriver att jag har talang för det skrivna ordet…..

Mmmm ja jo men jag har oxo dyselexi och är ord blind, men tack snälla söta du….

Men egentligen så behöver jag nog skriva av mig lite. Har ju en jobbig sak att gå genom nu nästa vecka…. Ska opereras igen.

Visserligen inget farligt o absolut inte som förra gången jag blev sövd, men skräcken finns kvar inom mig ändå…vilket e såååå otroligt jobbigt……

Som kanske en del av er vet så har jag extrem tandläkar skräck o har inte varit hos en tandläkare på snart 8 år. Jag fixar det helt enkelt inte. Inte efter allt jag har varit med om när det gäller just detta ämnet.

Men i alla fall så nästa vecka är det dags att jag ska sövas och dom ska fixa till mina tänder o se om dom kan ordna till min käke….

Visst kanske låter det inte så hemskt. Men senast jag blev sövd sa dom att operationen skulle ta va 3-4 tim, men det slutade med att jag var sövd i 12 timmar, fy vad jag mådde….

Men det var ju en lite annorlunda operation, då skulle dom ju in i mitt huvud o rota….. När jag tänker på det kan jag inte fatta att jag har överlevt en hjärntumör o att jag sitter här idag så som jag gör.

Usch jag kan inte ens tänka på detta nu, blir bara sååå jobbigt. Men jag måste försöka få tag i någon som kan sänka mig en lugnande som jag kan ta D-dagen, annars kommer jag inte fixa detta.

Men nog om allt detta, nu har jag i alla fall fått skriva av mig lit,e o nu e det snart dags att göra vid sig o köra o jobba sista matchen denna säsongen…..*snyft*

Näää mina lära läsare, nu ringer min älskade väninna o jag ska snart hoppa in i duschen så sen iväg till Ängelholm…..

Sköt om er mina kära läsare…….

6

 

Share on Facebook

Insikter som kommer ifatt….

Varför ska det vara så fruktansvärt svårt?YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjg5NzMzNTtzOjE6InciO2k6NjQ1O3M6MToiaCI7aTo5OTk5O3M6MToiYyI7aTowO3M6MToicyI7aTowO3M6MToiayI7czo0MDoiODkwMDRiOTU4YjZkYjRhNmVhMTYyZDNkMWE5ZGY2ZWJlNTNmMjg4NCI7fQ==

Varför e det så svårt att förstå?

Varför vill inte min kropp det jag vill?

Varför e inte allt som det var innan?

Jag vill ju så mycket, jag vill ju verkligen detta. Av hela mitt hjärta o hela min själ, men det går bara inte….. Kroppen vill inte, knoppen fixar det inte heller….

Jag har så svårt att verkliegn förstå o sätta gränser. Jag vill så otroligt mycket, men märker allt mer att jag klara inte av det. Min kropp o huvud bara skriker att jag måste ta det lite lungt.

Jag vill inte låta min operation o min sjukdom stoppa mig, men nu har det gått så långt att jag har inget alls val. Jag måste ta ett par steg bakåt…..

Har allt för ofta migrän, min kropp, ryggen, fötterna, benen o axlarna skriker bara STOPP!

Jag måste inse att jag e inte 25 år längre, jag har inte den orken jag hade då. Jag har verkligen börjat bli gammal, o min sjukdoms bild e ju inte något som gör det bättre precis.

Kanske gör jag misstaget att jag inte talar om för folk om min sjukdom bara för att jag vill inte att dom ska tycka synd om mig, eller behandla mig annorlunda.

Men det e nog något jag måste göra i fortsättningen, jag har nog inte mycket mer val. Inte nu när jag allt mer märker att det bara inte går.

skull-455Idag var det huvudet rätt in i väggen, o mycket mycket tårar. Det var då det gick upp för mig att jag inte klarar detta livet jag försökt med. Det går bara inte.

Jag måste trappa ner, o kanske bara läsa på halvtid o vara sjukskriven resten, bara just för att jag inte orkar med mer. Min kropp orkar inte…..

Jag verkligen HATAR att behöva erkänna detta, jag brottar fortfarande med tanken….det gör ont i hela mig att jag måste erkänna detta….o att jag måste göra detta.

Just nu känner jag mig bara sorgsen, besviken, misslyckad o ledsen.

Sånna här insikter e aldrig kul o få, man gör allt man kan för att undvika dom, men ändå så kommer dom o till slut så hinner dom ifatt…..

Så idag efter mötet med min lärare så blev det att åka hem o sen beställa journalen från Lund om operationen. Imorgon blir det ner till läkare på Capio o sen får vi se.

Jag hatar att inte vara som jag brukar. Hatar att inte kunna göra det jag gjort innan, hatar att inte kunna leva fullt ut som jag vill o önskar. Hatar att jag har den sjukdomen jag har.

Men nu ska jag sätta på en film o sjunka ner i soffan o försöka bearbeta allt detta som hänt, o försöka att komma tillfreds med dom ändringarna som kommer att göras, vilket inte kommer att vara lätt.

Jag vill ju detta så mycket o gärna…..eller e jag för gammal….?

klokgumma1

Sköt om er mina kära läsare o ta hand om er o era älskade….. Man vet aldrig var som händer imorgon….

byee

 

 

Share on Facebook

Elaka viskande demoner…

Så snabbt allt kan vända…….index

Varför ska just mina demoner vara så elaka?

Varför ska dom kommas krypande när man minst anar det?

Varför ska dom viska i mitt öra så fort jag sitter ensam en folkmassa?

Varför kan jag inte stå emot bättre? Varför får dom mig att falla?

Allt vet jag att det började i min barndom, när jag var väldigt retad o mobbad. Näää jag vet att man inte ska hålla fast vid det gamla utan att gå vidare. Men det e inte så lätt alltid.

O ännu en gång jag tar inte alls på mig någon jävla offerkofta, snälla sluta att tro o tänka det om mig, jag e verkligen inte sånn. O tror du inte mig så ge då fan i o läsa…..

Men i alla fall så har allt grunden i min barndom o just den känslan jag får när demonerna viskar i mitt undermedvetnas öra e…

”Nu sitter du ensam, för ingen vill ha dig. Ingen vill veta av dig, ingen vill prata med dig, För du har ändå inget vettigt att säga….

Ingen vill inte ens sitta vid dig för att du e så vidrig o ointressant. Du e så ful att ingen vill veta av dig. Du säger ingenting vettig så varför ens öppna munnen.

Du ser ju själv att ingen vill veta av dig, ingen bryr sig om dig ändå, varför e du ens här. Ingen tycker om dig eller älskar dig. Ingen vill inte ens ta i dig så vidrig o fet o ful som du e.

Nu sitter du här ensam i ett rum fullt med människor o ingen ens ser dig…. För du e obetydlig, du e värdelös, du e vidrig, du e fet, du e hemska, du e meningslös, du e osynlig för du betyder inget för någon!”

Allt detta hörde jag ikväll när jag var på en tillställning som jag annars inte någonsin suttit ensam på, men ikväll satt jag ensam i 30 min o detta viskades till mig allt tydligare o klarare.

Till slut gav jag upp, jag gick där ifrån. För sitta ensam det kan jag göra lika gärna hemma, o där e jag inte ensam, där har jag min älskade Attilla som ALLTID finns där.

Visst kunde jag försökt o ta mig in i den diskussitonen som gruppen höll, men jag kände endast en människa i den klungan.

demon_by_thebastardson-d48tz2qO när man hört dessa hemska sakerna om en så har man inte riktigt en sån bra självkänsla så man kan ta sig in i en klunga på ca 10-12 pers som sitter o pratar, o man känner endast EN av dom.

”….varför skulle dom lyssna på någon som dig? varför skulle dom ens titta på dig?…..”

Nä jag e inte sån o kommer aldrig att vara det heller. Så jag tog på mig o gick.

Ändå ingen som märkte att jag gick, förrän jag hade kommit hem efter att ha kört hem med tårarna rinnande ner för mina kinder.

Till slut fick jag stanna bilen vid sidan för att torka bort tårarna så jag kunde köra sista biten.

Det e sällan men så ensam jag kände mig ikväll har jag inte gjort på länge, väldigt, väldigt länge. Visst var där en del jag kände men ändå…..

Samma känsla som jag hade där nere var just den när man blir mobbad o man ser alla andra stå i en cirkel o prata o man får inte själv vara med.

”…..du e värdelös, du e vidrig, du e äcklig…..”

Just så kändes det ikväll, o jag vet inte om jag någonsin kommer att utsätta mig för det igen……

Resten av denna kvällen har jag bara suttit i soffan o gråtigt o gråtigt, kan inte få stopp på tårarna. Känns som att jag mist något som jag nog inte har ändå….

Man TRODDE man var omtyckt, man trodde man betydde något för vissa, men jag har ju verkligen fel för mig.demon

”…..varför skulle dom tycka om DIG???? Du e vidrig, du e fet, du e ful, du e meningslös, du e obetydlig…….”

Ja jag satt med min telefon o kollade på Fb, men det var mest bara för att jag inte skulle se ut som en trånande idiot som satt o glodde ut i tomma intet….

Som mina demoner säger…..

”…….du e inte värd något, du e ingenting, du e meningslös o obetydlig……”

Hör man det tillräckligt många gånger så tror man på det, det kan jag lova er.

O som jag sa, ingen märkte när jag gick ändå o jag vill inte störa när alla sitter o diskuterar, för då får jag uppmärksamheten o den e jag inte värd…..

Jag vet inte om ni blev något klokare, för det blev inte jag. Men en sak e säker o det e att jag kommer att låsa in mig nu en tid framöver o inte utsätta mig för sånna hära saker igen.

Jag varken orkar med det eller vill det…..hatar att nå så här…. Så det blir bakom lås o bom för min del, så ser o hör ni inte från mig så vet ni varför.

Ta hand om varandra o var snälla mot varandra. Ni som har familjer, var glada för att ni har det o vårda sen gemenskapen som ni har…..

Tro mig att vara helt ensam e verkligen inte kul, men vissa av oss har inte den turen som ni har, utan vi e ensamma o lär få vara det…….det e bara så världen ser ut….

puss6

 

 

 

Share on Facebook

Ny mening o nya tag….

1391719799471_frozen-ledeJaha då sitter man här igen o kan inte sova. fy vad trött jag e på detta nu. Men men någon mening e där väl antar jag.

I alla fall så det förra inlägget, den låten, den har vekligen fått en helt annan innebörd för mig nu inatt.

Visst den börjar att hon e drottningen av en isolerad värld, o det e jag verkligen, har inte så mycket vänner just nu för olika andledningar, vilket gör riktigt ont.

Men oxo för att jag har ett problem att när jag inte riktigt mår 100 så stannar jag gärna hemma o låser in mig o vill o orkar inte träffa folk.

Visst vet jag att det bästa e att ta sig i kragen o ge sig ut, men har man inga direkta vänner som har tid för en så vad gör man?

Näää ingen offerkofta här, jag e så jävla trött på att behöva skriva just detta om den jävla koftan för jag e verkligen inte sån, utan detta e fakta…. Dom flesta har jobb o liknande, så e det bara….

Sen sjunger hon om att man ska hålla det inne, sina känslor o hur man mår. Ja jag vet att ni flesta tycker det, men JAG e inte sån, så e det bara!!!!

Jag har försökt att hålla dom inne, men det funkar inte, precis som i sången….iphoneb 5 252

Man ska inte låta dom se, man ska inte låta dom veta…..VARFÖR INTE???? jo det vet jag, för då e man ju jobbig, o då går man emot strömmen…..

Det kan man bara se på Fb hur det har gått för mig där. Knappt någon läser mina statusar o knappt någon varken gillar eller kommenterar längre….

Men jag har faktiskt slutat bry mig, men jag tycker så här om Fb, kan man inte skriva något snällt så ska man inte skriva något alls……

Åter till sången…Nå då e det å att hon sjunger att nu vet dom o att nu släpper hon bara taget. Vilket jag oxo gör nu, jag orkar inte hålla det inte längre o jag bara släpper allt nu, det som ska hända får hända.

Turn away and slam the door”….. Ja det gör jag till er som inte orkar med mig eller inte vill ha mig i era liv, jag e den jag e o jag kommer eller vill inte ändra mig.

Visst jag mår dåligt ibland men det gör alla från o till, sånt e livet bara….

Sen att lite distans kan få mycket att verka så mycket mindre o så fort man får lite distans så känns det som att allt kommer att ordna sig, även detta gäller mig nu, tack o lov….

Rädslan som innan styrde mig innan kan inte komma åt mig…..njaaaaa det kan den nog, jag ska bara få rätt verktyg för att kunna få kontroll över den, o det kommer jag snart att få.

spindelnatDet e tid för MG att se vad jag kan åstakomma o vad jag kan skapa…. Jag ska helt klart ta tag i mitt kreativa görande igen, för det e då jag mår som bäst…..

Jag måste testa gränserna o bryta genom….o det SKA JAG OXO GÖRA!!!!!

Inget e rätt, inget e fel, nu e det min tur att bli FRI från dessa hemska tankar o ta kontroll över mitt liv igen!!!!

Jag ska göra ALLT för att inte gå tillbaka till mina destruktiva tankesätt, jag ska göra ALLT för att komma på banan igen o börja leva mitt liv igen, på det sättet som e menat för MIG!

”The past is in the past !”

Jag ska resa mig ingen o försöka vara den jag ska vara!!! Den perfekta lilla flickan e borta, jag e bara jag, o passar inte det så vet ni vart dörren finns….

”The cold never bothered me anyway” Ja det e kanske inte sååå positivt, men det e oxo en styrka….

Jag e van att stå utanför, jag e van att aldrig riktigt tillhöra, jag e van att sticka ut, jag e van att inte vara som dom andra, sååå jag e helt enkelt på ett sätt van att vara ute i kylan.

Näää jag vet att det inte låter så positivt alls, men för mig så e det vanligt, för mig så e det att se det positiva i detta o det e att jag klarar av det,iphoneb 5 332

Jag klara av att vara ensam, jag klara av att vara utanför, även om jag absolut inte gillar det. Jag klarar av att sticka ut, det har jag gjort hela mitt liv. Jag e van…

O näääää inte offerkofta här heller utan ännu en gång FAKTA!!!!!

Jag skriver i denna MIN BLOGG, för att skriva av mig o för att dom personerna som bryr sig om mig kanske ska få en inblick i hur jag tänker o hur jag mår.

Så passar detta inte just dig, e då fan i o läs!!!!

Ni andra som läser, jag e jätte tacksam att ni läser o att ni bryr er, ni anar inte hur mycket det värmer att ni bara VILL läsa detta.

Jag vet som sagt att det inte alltid e så rolig läsning, men jag brukar varna när det inte alls e positivt….

Jag blev väldigt glad för att läsa en kommentar ifrån en gammal god vän T som var underbar att skriva en kommentar på mitt förra inlägg om Elaka människor.

Tack sötnos det värmer mitt hjärta att du läser min blogg ska du veta….

Just nu lyssnar jag på Lisa Nilsson o bara mår så bra, jag har ju jobbat oxo idag o mår bara såååååå bra av det, jag har så underbara kollegor där så det e knappt sant….

Hoppas jag har lugnat en del av era tankar om det hemska inlägget som var för några dagar…..

Önskar alla mina underbara läsare en riktigt GOD FORTSÄTTNING på detta åter….

Ta hand om varandra o kramas i trafiken o vardagen…..puss6

 

 

Share on Facebook

Mörka tankar o dumma människor…

Den 29 dec kl 23,03alon

Ja det kanske låter hemskt o så, men jag har verkligen dom tankarna nu.

Jag mår bara så otroligt dåligt just nu o det känns som att, om jag förvinner så e det ändå ingen som kommer att sakna mig ….

Varför ska jag behöva lida mer?

Jag får bara skit av en del av mina vänner, dom säger ”skärp dig” o annat elakt o kallar mig både det ena o det andra.

Det e ju lite tröst o stöd jag vill o behöver ha, inte att man ska sparka på mig när jag ligger, som en del verkligen gör….

Sen min andra sida jag e medlem på, där e det nästan bara vänner som bryr sig. VERKLIGEN bryr sig, vilket e underbart.

Hade jag inte haft dom så hade jag verkligen gjort det……

Jag e så trött på allt just nu. Jag har verkligen inget alls. Ingen egen familj, ingen kärlek i mitt liv, inget jobb, inga pengar o kan inte ens köpa mat så som det e nu.

Sen ovan på det så har jag daglig värk, migrän o liknande. Ständig oro att jag ska behöva gå genom operationen ännu en gång, det knäcker mig……

Och nu som gräddet på moset så får jag höra att jag är självömkande o att jag behöver proffisinell hjälp och att jag ska skärpa mig.

O NÄÄÄÄ jag tar inte på mig någon offerkofta utan jag mår riktigt jävla dåligt, dåligare än jag gjort på länge o mina vänner vänder mig ryggen……..

Att säga till någon som inte mår bra eller e deppig att dom ska skärpa dig, det e som att säga till en canser sjuk maäänska att sluta att ha canser o bli frisk.

För mig så var detta droppen, jag har verkligen börjat att tänka att avsluta ALLT, o jag det e precis så illa som du just nu tänker…..

Men även att jag miste en vän och att jag nu vet hur mycket skit det snackas om mig, vilket sårar mig ännu mer. Men snart så slipper dom mig helt o hållet, då kan dom skapa sig en egen uppfatting bäst fan dom vill…..

Jag e ju ändå bara till besvär o jag bara får folk o må dåligt, jag e inte till någon som helst nytta, bara en börda för mina vänner, det e ju så dom får det att låta på Fb i alla fall……

night-with-tears-on-her-dark-face1Jag kan ju säga det, att hade jag haft tillräckligt med lugnande tabletter hemma så hade jag varit ett steg närmre….

Tyvärr så har jag ju inte det, men det finns ju andra sätt att fixa det…..

Handlederna, eller halsen…..då går det fort…..Men det bästa hade ju varit o få somna in….

Men jag har tyvärr två saker, bara TVÅ SAKER som hindrar mig….

Det e min älskade Attilla o sen mina föräldrar.

Jag skulle inte kunna låta dom gå genom det att mista mig.

Även om dom nog mått bättre av det i slut ändan, för jag e ju mest bara till besvär o tar upp onödig plats.

Jag vet att detta hade knäckt mina föräldrar TOTALT. O dom e dom enda i hela denna ruttna värld som jag kan lita på o jag älskar dom över allt annat….

Sedan min älskade Attilla, jag kan inte låta honom gå genom ännu en som han älskar att han ska mista den, det räcker med hans husse o sen den killen som brukade gå ut med honom.

Hade det inte varit för detta två andledningar så hade jag redan haft somnat in o lämnat denna orättvisa, kalla, hemska kärlekslösa värld.

Bara tanken på att det bara e två saker som hindrar mig, den tanken e bara så hemsk. Jag borde ha miljoner saker som gör att jag inte skulle gjort det, men den hemska sanningen e att så e det inte.

Det som e bland det jobbigaste e just att vissa av mina vänner tycker o tänker att jag e jobbig, patetisk, självömnkande o besvärlig, det känns inte alls bra.

Sen att jag mist min vän sedan 20 år tillbaka känns inte heller bra, hon betydde så otroligt mycket för mig, men även hon tycker ensam1att jag e jobbig o det gör verkligen ont.

Och jag har verkligen sorg i mitt hjärta över detta……..men jag kan inte rå för att jag mår dåligt….

Sist jag kände som jag gör nu, då hjälpte hon mig upp o stöttade mig, det var efter min skildsmässa, men inte denna gången, tror att hon har gett upp helt nu…….jag e väl bara jobbig nu….

Men det tycker ju många av mina vänner, om dom bara kunde försöka förstå mig istället eller bara så enkelt, säga ”det ordnar sig, allt löser sig nog ska du se” det e allt jag hade behövt att höra…..

Men varför lägga ner tid på någon som mig, som mår dåligt nästan jämnt, att jag skriver att jag e ensam, det gör jag inte för att dom ska tycka synd om mig, utan för att jag bara känner så…..just då…..

Jag behöver inte vilja umgås med någon just då, men bara vill ha någon sorts bekräftelse att någon förstår, det e allt…..

Men som jag själv just nu tänker o tycker…. jag e ändå inte värd något, varför ska någon bry sig om mig. En fet, ful gammal kärring som ändå alltid kommer att vara ensam för ingen i detta universum vill ha henne ändå…,…….som bara tar upp onödig plats……

Vad finns det för anledning till att jag ska leva?

Varför ska jag ta upp plats som någon annan bättre kan ha?

Vad e det för mening med mitt värdelösa, ensamma liv…………?

Jag tycker ju ändå bara synd om mig själv………….

Tear_drop_by_JosCos

Den 30 dec kl 03,39

Efter detta jag skrev, så satte jag mig i bilen o körde ner till stranden. Fick senare reda på att en av mina bästa närmsta vänner ringt polisen och att dom var utanför min lägenhet….

Fick även veta idag att en nära vän oxo faktiskt hade åkt upp hit till min adress och var utanför med polisen. Jag fick även ett samtal a polisen så att dom kunde höra att allt var väl med mig…..

Jag har inte riktigt fattat förrän idag hur otroligt fina vänner jag verkligen har. Några som bryr sig så otroligt mycket om mig……..och vill finnas i mitt liv…..

Jag kan nog inte riktigt fatta det ännu……

Även på det forumet som jag e medlem på, var det människor som gav mig deras nummer o jag kände att jag ville prata med någon.

vänskapEn vän där inne hon försvarade mig något så otroligt mot en annan som bara rent ut sagt kastade skit på mg.

Bara sparkade på mig när jag så att säga ligger ner……

Att vissa mäniskor inte kan fatta att man kan inte skriva så till en människa som mår dåligt.

Dom bara förvärrar saken då, vilket just denna oxo gjorde.

Sen vän till en vän som jag knappt kände gick oxo in och försvarade mig, vilket jag e så otroligt tacksam för.

Om dom bara visste hur glad jag e att det finns människor som verkligen bryr sig om MIG!

Kan knapp fatta det …..Varför skulle DOM bry sig om mig????????????

Jag har kommit fram till en sak idag. O det e att jag MÅSTE rensa bort alla så kallade energi stjälande människor i mitt liv,,,,

Ger dom mig inte energi så e dom inget o ha. Kan dom inte skriva något snällt eller positivt på Fb eller på forumet så e det bort med dom.

Jag ska inte ha någon människa som ger mig dåligt samvete eller någon som vill mig illa, då har dom inte i mitt liv att göra. Så enkelt e dt faktiskt.

JAG måste sätta mig själv FÖRST, för det e ingen annan som gör det.true-friends

Jag var verkligen nära o ta mitt liv igår, jag inser det nu, o hade inte mina vänner gjort som dom hade gjort så hade jag nog jag det ändå.

Även om det skadat Attilla o mina föräldrar……

Men nu e jag här o jag kommer imorgon, när jag vaknar ringa Capio o tjata till mig en kurator tid, så jag kan få den hjälpen jag behöver.

Jag har förstått nu mer o mer att jag måste få prata med någon om allt detta….

Sen kanske jag kan spara ihop på ett par månader till dom antidepresiva tabletterna jag har liggande på apoteket, önskar så att jag hade kunnat hämta ut dom…..

Men jag måste ju ha mat oxo, men om kanske 4-5 mån så kan jag sparat tillräckligt för att ta ut dom…..hoppas verkligen det…..

Nu ska jag försöka att gå o lägga mig o försöka att se framåt, även om det är så otrolig svårt just nu.

Men jag e i alla fall jätte tacksam för att jag har två underbara vänner i mitt liv, o det e T o P, hade det inte varit för er så hade jag inte funnits här just nu……det e jag nästan helt säker på……

Tack för ni finns i mitt liv o för att ni VILL vara där….. TACK……

puss6

 

 

 

 

 

Share on Facebook

Det får vara NOG NU!

Så då var det tid igen, att skriva av sig….images

Om det blir negativt eller positivt det vet jag inte riktigt ännu, kan väl inte säga att jag e så positiv precis.

Inte just nu, men kanske börjar det att vända -Hoppas verkligen på det-

Men jag vet inte riktigt, känns bara so att jag aldrig kommer träffa någon igen, som om att jag haft min chans…..För lite som jag känner just nu så vem ville ha en överviktig 43 åring?

Näää jag vet jag ska inte tänka så, men just nu kan jag inte låta bli, jag kämpar verkligen med tankarna i mitt huvud, tro mig….

Sen funderar jag på hur jag ska göra m min stackars vovve, gillar absolut inte att lämna honom så länge på dagarna som jag nu måste. Ska jag behöva lämna bort honom?

Men sen e det det, ska han behöva mista mig oxo, räckte det inte att han miste en person i skildsmässan? Jag vill ju bara att han ska må bra ju….o sen visst jag behöver ju motion oxo…..

Men fixar han at vara ensam så länge, jag tycker så himla synd om honom bara…. HJÄLP vad ska jag göra?

Jag vill helst inte lämna bort honom, för han e verkligen mitt allt, börjar gråta bara jag tänker på att vara tvungen att leva utan honom…..Mitt lilla hjärta…..

MC900434721(1)

Vet inte om ni vet om det, men jag har antagligen fått jobb, men alla papper e inte klara ännu. Eftersom det e som det e på arbetsmarknaden så vill denna arbetsgivaren ha ett utdrag av brottsregistret.

Vilket kan ta upp till 2 veckor innan det kommer, innan vi skriver papperna.Men det e ju för att vi har så dyra varor som vi har i butiken.

Så vi får helt enkelt se vad som händer då, dock vet jag att det brevet inte kommer att innehålla något, så det verkar inte som om något ska kunna hindra anställningen, men jag vågar helt enkelt inte att hoppas ännu……

Jag har ju alltid önskat o hoppas på att få ett jobb på just Kullagatan i stan, o nu e det nära.

Ja ja vi får väl se hur tiden utvisar detta…..

1391719799471_frozen-ledeI alla fall så har jag just nu stängt ner en mycket kär sida till mig och stängt ner mitt galleri där helt, för att jag e så trött på att bli behandlad som skit.

Jag e trött på att bara utnyttjas o sen bli bortslängd som om man inte ens e värd vatten…..

Näää allt sånt har jag nu lagt på hyllan, jag har slängt in handuken för jag orkar helt enkelt inte bli sårad o ledsen mera, det räcker nu!

Nu ska jag bara ta o ägna mig åt mina två jobb o bara jobba o jobba o skita i allt annat. Vill som sagt inte bli sårad mer, mitt psyke pallar inte det mer helt enkelt…..

Jag ska bara ägna mig åt mig själv o bara bry sig om MIG, jag har ett par vänner som verkligen finns där, det e verkligen inte många. Men klart att dom oxo finns med i mitt liv, men annars orkar jag inte mer… DET FÅR VARA NOG NU!

Som i sången *Let it go* i Frozen,,,,

Att nu släpper jag allt, skiter i vad alla andra säger o låter världen gå vidare o jag e bara jag. O hon sjunger oxo att *The cold never bothered me anyway* o det tolkar jag att jag kommer stå ensam i kylan, o det gör inget, för kylan stör mig inte ändå….

Jag tar på mig min pansar nu o släpper inte in NÅGON mer…….Det får vara slut nu……

Med dessa orden så önskar jag er en trevlig kväll o klistrar in den underbara klippet från Frozen…..

 Jag e den jag e o ser ut som jag gör, acceptera det eller skit i det!!!!!

puss6

Share on Facebook

Tårar i badkaret…

Ja jag sitter just nu vid datorn o har kommit upp från badkaret, så skönt. Men fick en del insikter.A bubble bath

Varmt mysigt bad, klassisk piano musik i bakrunden, varmt skönt o lungt, Då bara kommer känslan att….

Jag bara känner mig lämnad ännu en gång, jag börjar tänka på vad jag egentligen vill med livet. Men då jag var lycklig, i alla fall nästan så lycklig man kan vara….. Det har jag haft och det bara tog slut o förvann….

Kanske e jag inte värd en mer gång? Kanske var det just min chans o jag sumpade den? Får vi bara en chans?

Jag hade det, jag hade hus, jag hade bil, jag hade man, inga barn och det e jag ju tacksam för.

Men jag har ju oxo fått reda på att jag inte kommer kunna få några p.g.a min hälsa….. inget mer har jag kvar….. allt e bara borta…..

Var det min chans som jag fick????

Just nu ser det mest bara mörkt ut, man träffar någon o sen så går man vidare, man slängs bort o glöms…..man e inget värt…

Undrar just om det e så här det ska vara, ensamt, kallt o mörkt??!!

Visst har jag vänner som lyser upp en del av min tillvaro, men mycket mer e det inte just nu, känner mig mest bara ensam o bortslängd….

Jag tror inte riktigt jag vill erkänna det, men när jag riktigt känner efter så e det mest bara mörkt…..o kallt…..o ensamt…

Jobbigt e det oxo att man mer o mer märker hur vänner blockar en på Fb bara för att man inte skriver positiva saker hela tiden…Fler o fler bara försvinner o det gör sååå ont.IMG_0464

Visst jag kan ärligt säga att jag oxo tycker det e lite jobbigt när vissa skriver mycket negativt hela tiden, men jag bara låter bli att läsa….

Mer o mer så har jag slutat nu att skriva på Fb, och funderar väldigt starkt på att ta bort det helt, jag e bara så trött på det….Men det e ju den enda sättet nu mera att ha kontakt m vänner.

När jag satt där o tårarna bara forsade så kom min lilla äskade Attilla, vad hade jag gjort utan honom???

Han lade huvudet på snee o la upp tassen på min arm o satte nosen mot min kind o fångade upp tårarna med sin nos……

Han e bara det bästa som finns i mitt liv just nu, han e den enda jag kan lita på, den enda som alltid finns där för mig……han e verkligen mitt allt…

Då kom ju bara tårarna mer o mer o han puffade till mig på axeln , precis som om att, ”Du kom igen nu, allt ordnar sig….”

Jag e bara så ofantligt glad att jag har honom., han finns alltid där……o han älskar mig, när ingen annan gör det……

tassMen som jag har fått insikt om innan, så har ju allt en mening, alls som händer har ju en mening. O allt har en plats o en tid.

Det e väl meningen att jag ska vara ensam, kanske för resten av mitt liv, vem vet, kanske hade jag min chans, det vet man inte. Men det finns inget ont som inte har något gott med sig, och efter regn kommer solsken….eller?!?!

Men just nu känns det mesta bara tungt, kallt o mörkt…..jag kan inte riktigt hjälpa det……

Men snart så e det ju Halloween, Samhain o då vänder allt, allt det gamla dör och det nya föds på nytt…..

Kanske kan det bli min tur då, att få känna lycka, kärlek o värme……kanske får jag en chans till om nu universum känner sig givmild….

Nu tror jag nog att jag ska försöka att skaka av mig dessa känslor o liknande och gå o lägga mig på min spikmatta med min kristall och rensa mina chakran, för det behövs!!!!

Ni får ha det så bra mina kära läsare, om det nu finns några överhuvudtaget kvar…..

Sköt om er o njut av dom ni har i erat liv, man vet aldrig vad morgon dagen har med sig i sin famn….

puss6

Share on Facebook

Blessed Samhain…

Samhain1Det skadar inte att ni stannar upp o tänker efter och slutar stressa……

Man har ju en massa planerat o en massa som man måste hinna med, så man hinner inte stanna upp o tänka o känna efter hur bra man egentligen har det.

Om vi bara gjorde det i 10 min varje dag så hade vi all mått såååå mycket bättre o uppskattat det vi har på ett helt annat sätt.

BARA STANNA UPP O ANDAS…

Ja jag vet att jag tjatar om det, men det e bara sååå nyttigt att göra detta, ofta…..

Vi har en förmåga att bara stressa genom våra liv o glömma att just och just ANDAS:::

Det e i alla fall en ska jag ska försöka med nu, för det får en verkligen att tänka på ett helt annat sätt.

Sen när man verkligen tänker efter hur bra man har det då kan man oxo verkligen njuta av det på ett helt annat sätt.

 

  • Bara att sätta sig i soffan o bara andas.
  • Tänka på var man verkligen befinner sig o bara tänka på allt runt omkring en, bara det får att man ser allt med helt andra ögon.
  • Har du aldrig gjort det, försök.
  • Sätt dig när du e ensam hemma i soffan eller i sängen.
  • Tyst runt omkring dig, slut ögonen o bara andas.
  • Tänk på din andning, andas in, långt ner i magen, håll det lite.
  • Andas ut så att du känner att du släpper ut all luft från lungorna ända ner i magen. Sen upprepar du det ca 5 ggr o sen bara tänk på nuet.
  • Tänk på hur du har det i ditt liv, dom som finns i ditt liv o dom som ställer upp för dig, ditt jobb, dina nära o kära.
  • Var du bor, hur bra du har det, att DU e älskad, att DU bara finns. Vad DU betyder för alla….

 

Coffee in Coffee CupLovar dig när du börjar tänka o känna av ”nuet” på det sättet så kommer glädje tårarna, det vill jag verkligen lova.

Man få på något sätt kontakt med sig själv igen, något som e så lätt att tappa bort.

Man landar om man säger i sig själv o nuet, något vi alla borde göra i våra liv.

Inte bara stressa genom dom o hinna med så mycket vi kan o låter tiden bara rinna genom fingrarna…..

Nä ta tid till dig SJÄLV o sätt dig själv i första rummet, ta hand om dig själv o se till att DU mår bra.

Det e ingen annan som gör det till dig.

Mår inte DU bra kan du inte heller få andra att må bra, lovar att jag vet vad jag pratar om.

Även om jag tyvärr inte har den klarheten att lyssna på mina egna råd….hahahaha….

Just nu sitter jag i MITT NU o bara njuter av att jag har det livet jag har.

Sitter på min underbara fina altan  o bara njuter. Njuter av att jag e där jag e o har det så bra som jag har det.

Idag har jag kommit till insikt med mycket, mycket som jag har inom mig. Mycket som kommer fram just när jag sitter o skriver så som jag gör nu.

Det e precis som att jag får en klarhet av att skriva av mig, en klarhet som jag annars inte har. Nu ska jag bara hålla fast i den klarheten o verkligen praktisera den, vilket jag KAN o SKA!

Det har nog med att göra att det snart är Samhain, o då börjar allt om på nytt…..Det gamla dör och det nya föds.

avdelare1Samhain is a Gaelic festival marking the end of the harvest season and the beginning of winter or the ”darker half” of the year. It is celebrated from sunset on 31 October to sunset on 1 November, which is nearly halfway between the autumn equinox and the winter solstice. Along with Imbolc, Beltane, and Lughnasadh it makes up the four Gaelic seasonal festivals. It was observed in Ireland, Scotland, and the Isle of MaSamhainn. Kindred festivals were held at the same time of year in other Celtic lands; for example the Brythonic Calan Gaeaf (in Wales), Kalan Gwav (in Cornwall), and Kalan Goañv (in Brittany).

Samhain is mentioned in some of the earliest Irish literature and is known to have pre-Christian roots. Many important events in Irish mythology happen or begin on Samhain. It was the time when cattle were brought back down from the summer pastures and when livestock were slaughtered for the winter. As at Beltane, special bonfires were lit. These were deemed to have protective and cleansing powers and there were rituals involving them.[2] Samhain (like Beltane) was seen as a liminal time, when the spirits or fairies (the Aos Sí) could more easily come into our world. Most scholars see the Aos Sí as remnants of the pagan gods and nature spirits. It was believed that the Aos Sí needed to be propitiated to ensure that the people and their livestock survived the winter. Offerings of food and drink were left for them. The souls of the dead were also thought to revisit their homes. Feasts were had, at which the souls of dead kin were beckoned to attend and a place set at the table for them. Mumming and guising were part of the festival, and involved people going door-to-door in costume (or in disguise), often reciting verses in exchange for food. The costumes may have been a way of imitating, or disguising oneself from, the Aos Sí. Divination rituals were also a big part of the festival and often involved nuts and apples. In the late 19th century, Sir John Rhys and Sir James Frazer suggested that it was the ”Celtic New Year”, and this view has been repeated by some other scholars.[3]

In the 9th century, the Roman Catholic Church shifted the date of All Saints’ Day to 1 November, while 2 November later became All Souls’ Day. Over time, Samhain and All Saints’/All Souls’ merged to create the modern Halloween.[4] Historians have used the name ‘Samhain’ to refer to Gaelic ‘Halloween’ customs up until the 19th century.[5]

Since the latter 20th century, Celtic neopagans and Wiccans have observed Samhain, or something based on it, as a religious holiday.[6] Neopagans in the Southern Hemisphere often celebrate Samhain at the other end of the year (~30 April – 1 May).

avdelare1

Nu ska jag ta o avsluta detta inlägget o hoppas att jag har några läsare kvar, det har ju inte direkt varit något positivt på väldigt länge här, men i dag har det vänt, vänt till det bättre o ljusare.

Mina kära läsare, ta hand om er o njut av nuet o era nära o kära. Tänk på att varje minut som går kommer aldrig igen så gör det bästa av den o njut. Känn efter o tänk efter hur bra ni verkligen har det.

Jag ska ta mig en kopp kaffe till o sen bara njuta, det ska jag göra resten av denna dagen, imorgon börjar vardagen i gen o den ska jag minsann oxo njuta av…..

Blev att jag skrev något liknande en tid sedan och jag tog vissa delar av det in i denna texten. Tyvärr fick jag inte tummarna loss o publicera det innan i dag, men nu mitt i natten gör jag….hahahah

Nu e det snart sängen som gäller o jag tror nog att det blir spikmatta inatt, behöver nog lite smärta….hahahahha

Natti natt mina kära läsare…..

samhain82

puss6

Share on Facebook

Tomt fält & Sisyfos…

wheatNej… JAG TAR INTE PÅ MIG OFFERKOFTAN!!!!! Jag skriver ner mina tankar o ger er tillåtelsen att läsa o kanske förstå, eller inte.

Jag funderade om jag skulle låsa detta inlägget, men näää detta e MIN blogg o jag skriver vad o hur jag vill. SÅ DET SÅ!

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men i alla fall kan jag säga detta att detta kommer nog inte heller bli ett positivt inlägg. Tyvärr e jag inte riktigt där ännu…

Om jag nu någonsin kommer att komma dit, jag tycker själv att jag hela tiden faller ner tillbaka i gropen av negativitet, o kan inte riktig hålla mig därifrån.

Ungefär som Sisyfos…..

*Sisyfos, där han i dess djupaste grotta fick till uppgift att rulla ett stort stenblock uppför en kulle. Om Sisyfos lyckades med att få upp stenblocket på kullen skulle han bli fri.

Varje gång han nästan var uppe på kullens topp slant han dock med stenblocket, som störtade ner i avgrunden så att han fick börja om från början. Han fortsätter ännu med detta meningslösa sisyfosarbete som aldrig tar slut.*

Men det e nog mycket för att just nu så finns det inte ycket positivt i mitt liv, ingenting direkt. Men än min älskade vovve som jag även han funderar på om jag ska hitta foder värd till så att han kan få det bättre hos någon annan.

jag känner att jag inte riktigt kan ge honom det han vill ha, eller e det som jag dömer mig själv för hårt igen.

Jag tror inte jag hade fixat att mista honom, han e den enda jag har som finns för mig, den enda som verkligen finns där hos mig, utan honom hade jag inte haft en själ….

Vet inte riktigt men jag känner det som om att jag står i ett helt tomt fält av ingenting! Ingenting alls, inget växer inget finns där, bara jag…o jag står där….ensam mitt i allt.

Jag känner mig som ett blankt A4 blad, där inget står, där inget kommer att finnas heller. Jag känner mig bara tom o innehålls lös. Ja ja jag vet kanske att det e fel, men jag känner det så, ensamt, tomt, värdelöst.

Jag vet inte vad jag ska känna, för jag känner bara tomhet, jag vet inte vad jag ska tro för det e bara ett tomt svart hål i mitten av mig.

Ibland undrar jag om jag verkligen finns….`?sisyf

Kan säga att det e absolut inte något positivt, men har man inget o ingen så lever man rätt isolerat, jag har inte mycket val.

Andra kan som jag säkert skrev gå ut o festa, nattklubbar, fester, konserter, bio o annat kul, men inte jag. Jag får låna för att ens ha till mat varje månad…..

Då förstår jag att jag VÄLJS BORT, helt klart, det e ju bara logiskt. Men bara för att det e logiskt så behöver det inte kännas bra för mig, o det gör det inte heller.

Jag får samma känsla som jag hade när jag gick i skolan, bort vald, bortstött o utanför o värst av allt mindre värd än andra.

O ÄNNU EN GÅNG JAG TAR INTE PÅ MIG OFFERKOFTAN!!!!!

Jag bara undrar vad det e för mening ibland, varför finns jag, varför tar jag upp plats? Jag sitter ju ändå oftast ensam så varför???

Visst vissa skriver att det sträcks ut en hand o att man måste ge lite själva oxo. Men om den vännen bor 10 mil härifrån o jag har inte en krona o tankningen på bilen bara måste räcka denna månaden? Vad fan gör man då…..

Jag kan ju bara inte köra ner o sen hur tusan kommer jag hem…. Nää innan man säger så så ska man nog ta reda på fakta o inte tro att det e så himla lätt.

Tro mig jag e inte den som försöker att försvåra saker, snarare tvärt om, men snacka inte utan att du vet!

Sen en sak till, när jag blir bort vals, av en vän, av en pojkvän ja av någon som helst i mitt liv så blir jag ledsen, ledsen in i själen. För jag får känslan av att jag e inte något värd, jag får samma känslor som i skolan…..

Just att jag inte e någonting alls värd….

puss6

 

 

Share on Facebook

WordPress Themes