Jaha i dag e det packning av saker som gäller, snart e det ju flytt som gäller.

Jag börjar sakta men säkert att komma på fötter igen efter allt som har hänt. Förlorat min älskade o sista kise o sen oxo en vän, inte alls kul. Men kanske var det så att vännen inte riktigt var en riktig vän utan det vara bara ytligt, det verkar ju inte bättre i alla fall.

 Men sen måste man ju oxo se det så att allt som händer har en mening, precis allt o det finns inget ont som inte har något gott med sig, så e det bara. Även om man inte kan se det goda just då så kommer det till en när man e redo o förstå det….

Men det e ju just i dessa tider man märker när o vem ens vänner är, o det e dom som verkligen står fast vid en o finns där när man behöver dem, o det vet jag verkligen nu, mer än innan o det är jag såååååå tacksam för. Vill tacka Michaela av hela min själ o sinne o även Tess, ni e värda all tacksamhet som finns o tack för att ni finns där….

Som jag sa inna så börjar jag komma på fötter mer o mer o börjar komma tillbajka till livet mer o mer o det e mycket tack vare min älskade Ch o vänner jag har stöd från, nu ska jag försöka ha en nice lördag med min Ch o kanske ska han träffa mina föräldrar idag, vi får allt se det.

Nä nu har jag inte tid o sitta här mer, måste börja packa……..om min älskling kan ta o vakna på soffan……..*fniss*

Ha det…