Inte just nu…

Som ni märker så skriver jag inte så mycket här, mår inte så bra så jag lägger min energi på annat i stället.

Just nu e det inte mycket som e bra i mitt liv, men jag kämpar på så gott jag bara kan o orkar.

Det e ju inte speciellt lätt när man e helt ensam. Visst jag har väldig mycket vänner både många nya o gamla som verkligen finns där.

Lite kan jag ju själv tycka att har jag inte haft det illa nog innan, tänker på tumören o så.

Men det som inte tar död på en stärker en.

Jo det e ju verkligen en riktigt berg o dal bana när det gäller min känslor.

Men det jobbigaste e nog faktiskt att min hemska ångest tar över helt ibland, o det e bara sååå jobbigt.

Det som e absolut värst e ju just denna ovissheten, den tar bokstavligen kol på en. Hade man bara fått lite info hade det varit i alla fall lite bättre.

Men man får helt enkelt ta varje dag som den kommer o försöka att inte oroa sig o inte tänka så mycket. Men det e verkligen inte lätt.

Sen märker man ju verkligen vilka ens vänner e o det känns så bra. Bara att man skriver en kommentar på FB tycker jag att man visar att man bryr sig, men inte ens ett samtal eller en rad.

Näää det kommer att ryka en hel del så kallade vänner på FB, fy fan säger jag bara.

Sen när någon ringer o e litta skade glad det e bara sååå dålig stil, näää det e riktigt riktigt illa. Annars e jag inte långsint med när det gäller sånt här då!!!

Sånt glömmer jag ALDRIG! ALDRIG!!!!!!!!

Var i Kågeröd i går o hälsade på vänner, nya vänner. Sååå himla mysigt det var o många skratt, behöver det verkligen nu. Underbart när man får stöd o verkligen blir stöttad från ett håll man inte hade räknat med.

Denna mannen e verkligen en ängel på alla sätt o vis, även han fru sen deras hundar OMG!!! Den stora e ju bara sååå söt, det e nog den absolut största hunden jag sett i mitt liv o såååå fin o faktiskt söt.

Jag vet inte riktigt vad det e för ras men STOR var han. Sen hade dom en liten Jack russell, hon vara ju bara sååå otroligt söt, o vilken skillnad på dom hundarna.

Självklart så e det ju den lilla som hunsar den stora….hahahahaha. Men jag vet inte riktigt för när jag satt där kände jag mig inte riktigt kry.

Jag blev yr mådde kasst o jag tror att det var för att jag inte hade ätigt något alls under dagen. Mådde bara såå kasst o känndes nästan som om att jag skulle svimma.

Det e ju bara såå hemskt när det e första gången man e hemma hos någon, då kan man ju inte svimma ju!!!

Jag fick riktigt anstränga mig att inte ge efter, men det var absolut jobbigt! Tror det e mycket situationen i det hela, det e mycket inre stress o det pallar inte kroppen hur länge som helst!

Men i alla fall så när jag kom hem, då kom det verkligen o inte lite heller. Riktigt mega super ångest blev det, jag kunde knappt kontrollera det bara, jag kunde knappt andas bara fy tusan så jobbigt det var.

Skulle ha ätigt men kunde bara inte. Tvingade ner en liten skål Yoggie med blåbär, det va vad som jag fick ner.

Trodde det skulle komma upp igen så kasst jag mådde.

Tack o lov så hade jag en lugnande kvar så det blev att ta den, tack o lov. Sen gick jag o hämtade en av Kents tröjor som inte e tvättad o låg o snusade på den tills jag somnade.

Kommer att ligga o snusa på den i kväll igen…..

Tror mycket att det kan vara att jag har sovit sååå otroligt dåligt nu under många nätter.

Natten till söndag sov jag typ högst 2 tim, mer blev det inte. Jag fastnade ju på ett IDIOT FORUM o läste.

Dum som jag e så kan jag ju inte låta bli att läsa, o det e ju bara idioter o GRISAR som skriver o spekulerar där!

Nää jag önskar att man hade kunnat blocka en sida i datan så man inte kunde gå in på den alls mer, men tror inte att det går….. TYPISKT.

Jag gör allt jag kan för att inte gå in där o läsa den skiten som dom skriver, men det e ju inte lätt.

I lördags så var jag i alla fall på Moppe racet i L.A o det var nice att träffa lite folk o komma från allt ett tag. Var där med söta fina Anne som verkligen finns där för mig nu när det e svårt o jobbigt.

Men i alla fall så var det jätte mysigt o trevligt även om det mest regnade o blåste mest hela tiden, men det var ändå kul. Fick mycket stöd av en annan vän där nere oxo, som jag pratade mycket med.

Bytte även nummer med hans fru o det var jätte kul. Man behöver alla o allt som kan ställa upp där för en, o det gör ju vissa. Men dom man trodde, dom lyser med sin frånvaro….ILLA!!!

Illa fall det jag skulle komma fram till i lördags var att när jag körde hem så låg det en motorcykel efter mig o det skulle ha kunnat vara Kent, men var ju det inte.

Men så har vi kört mycket, han efter i bilen o det blev bara för mycket. Då kom tårarna o inte lite heller. Jag var tvungen att köra till sidan o bara stor böla o skrika så kasst jag mådde o så orättvis detta e.

Usch det e sååå jobbigt att vara utan honom. Just nu e det bara jobbigt att andas utan honom, han e verkligen mitt allt, mitt liv!

Näää nu ska jag nog ta o avsluta detta o sätta mig ner o skriva ett litet brev i stället! På något sätt så när jag skriver så känns det som att jag e närmre honom, o det blir MÅÅÅÅÅNGA brev!

Ni får ha det så jätte bra mina kära läsare o sköt om er o era nära o kära o bara ha det så bra ni kan. Man vet aldrig när dom rycks bort från oss….TRO MIG!!!!