Blandat

Universums band…

Känner bara att jag behöver få skriva av mig litta, käner det e dax så då blir det det. Jag har ju inte haft varken tid ork eller lust att skriva något här nu på ett par dagar.

Ska bara ut o kolla om åskan o blixtar syns först, det började precis åska ordentligt här.

Nja det var väl inte direkt så jätte mycket man varken hörde eller såg av den åskan inte, hmm.

För det skulle verkligen behövas ett riktigt åskväder en riktigt ordentlig urladdning, men det kommer väl.

Just nu så när jag sitter o skriver detta så börjar jag få tillbaka den känslan jag hade innan, en känsla av att må bra av att jag verkligen är på rätt plats, rätt tid o allt bara känns bra.

Det var länge sedan jag hade denna känslan.

Just när jag e i balans som jag kallar det då har jag denna känslan, ALLT KÄNNS RÄTT. O jag känner att jag börjar komma mer o mer tillbaka till det nu, tack o lov för det. För jag bara hatar att må som jag gjort dom senaste månaderna, mycket oxo för att dom i min omgivning oxo blir drabbade, jag e ju ingen som inte visar hur jag känner mig.

På något sätt så har jag varit helt av o off som man kan kalla det. Jag har inte haft kontakt med vaken universum, Guden eller Gudinnan o jag har helt tappat banden till magin, ja jag vet att det säkert låter konstigt men det e just den jag e, jag e inte normal, har aldrig varit o kommer aldrig att bli det heller. Har försökt för djävels att andvända kristallerna jag har o pentagrammen men är man inte i kontakt så har man ingen nytta av dom heller, jag börjar känna den känslan mer o mera nu.

Kanske e det så att jag verkligen är på väg tillbaka till den starka, säkra o lugna Nikki som jag var innan detta hände. Det konstiga e att jag vet inte riktigt när det hände men det har väl hänt mer o mer att jag kom ifrån det så har det bara blivit mer o mer som jag har drivit bort från det o sen har man tappat banden helt o hållet.

Men nu börjar jag hitta tillbaka, o det e ju inte riktigt som om man tappar bort sig att man kan hitta en gata o sen e man hemma. Näää så lätt e det inte, själen måste läka dom såren först o sen e det just själen som ska hitta tillbaka men först måste den komma till ro innan den gör det.

Det e ju inget som hels fysiskt du kan göra som kan hjälpa den till det, utan det är något som inte din kropp kan hjälpa, det måste ditt undermedvetna läka själv o det gör den men bara om du tillåter den till det.

Det har hänt så mycket nu under en tid i mitt liv att jag har inte haft en chans att komma tillbaka på det sättet som jag skulle vilja. Nu låter det som om att det har hänt mycket tråkiga saker i mitt liv men så är det INTE.

Utan bara det att jag flyttade gjorde mycket, nya energier o sen har jag inte riktigt landat i det nya huset heller, o där e energier som jag inte heller riktigt kan o har tyglat, men det kommer.

Sen så har jag haft magkatarren, det gjorde mycket, viktnedgången, en underbar vovve som följer mig överallt. Jag måste lära mig hur jag kan ta vara på hans energi i sället för att han dränerar mig hela tiden på min. Det e ju inget han gör medvetet men jag ska i alla fall lära mig hur jag gör, så det inte blir så fel.

Det e så mycket andra saker oxo, små saker som gör att jag tappar det lite, men jag har aldrig tappat banden så som jag gjort nu denna gången.

Men jag känner allt mer att jag håller på att komma tillbaka o nu när jag skriver detta så kommer tårarna o då e det verkligen rätt, det vet jag, ännu en sak som mitt undermedvetna säger till mig.

Tårar e ju inte alltid dåligt, det kan vara ett erkännande, en bekräftelse oxo. Så om man mår dåligt o man inte riktigt vet varför så kan man bara tänka på olika saker som är jobbigt o den saken man tänker på  o man börjar gråta då e det just den som ligger i det undermedveta som har med att man mår dåligt, så har i alla fall jag kommit fram till att det e, i alla fall med mig.

Tycker verkligen inte om att må så som jag gjort, för som jag skrev så går det ju ut över min omgivning o då menar jag främst Kent, stackaren. Men jag kan ju inte direkt hjälpa det o det vet han, men det kan ju inte vara kul o se mig att jag mår dåligt o inte ha det bra, det bara måste vara hemskt, jag vet ju hur jag känner o tänker när han mår kasst.

I helgen så var vi ialla fall på SPA jag mina svägorskor o min svärmor. O gud så skönt det var, Det var väl inte det finaste SPAt jag varit på men gud så skönt det var att komma bort, behövde verkligen det, även om det var en kamp att bara köra till Perstorp o sen till Stidsvig där SPAt låg.

Jag mår ju illa så fort jag ska något o det e bara s å mega jobbigt, men det går bättre o bättre. E nästan helt säker på att det e mina nerver som e slut o att jag just är i obanans, men det låter mycket bättre o säga att man är i obalans än att man har kassa nerver. För man känner sig gärna som ett nervvrak då o det vill man ju absolut inte.

I alla fall så kom vi dit på lördagen vid ca 16 tror jag hon var eller 15 så vi installerade oss på rummen, tog en fika o sen bara satt o snackade skit, såååå mysigt det var. Sen vid ca 17.30 var det kvällsmat o det blev kyckligfjäril med stekt nypotatis, rätt gott men inte det godaste jag ätigt. Sen gick vi till rummen o spelade spel o drack vin, vi fick ju ha med oss för det var ju alkoholfritt där…..men men vi hade det mega mysigt ändå. O vi hade så kul att jag skrattade så jag fick ont i magen……

Sen på söndagen var det att vi hade våra behandlingar, dumt hade varit bättre att vi hade haft dom på lördagen ju, men men. Jag hade i alla fall helkropps massage kl 9 på morgonen, fy vad tidigt tyckte jag men men skönt attans var det. Hon som masserade mig sa att hon kunde känna att jag var i obalans, helt otroligt, men hon sa oxo att hon kände att jag var på väg tillbaka.

O gud i himmelen så skönt det var att få höra det att det även känns i min kropp eller PÅ min kropp att jag är på väl tillbaka. Men jag känner det allt mer hur jag är på väg tillabaka jag får denna underbara känska att jag e så rätt man bara kan bli, det känn sååååå underbar skönt när den infinner sig. I bland e det bara korta minuter o bland e det länger. Men för en tid sedan kände jag den inte alls, men den kommer mer o mer……o stannar längre o längre…..

Nu ska jag inte snacka en massa annat skit här för er som inte tror ett dugg på detta, men det e ju synd i så fall för detta e ju min blogg o där skriver jag ju precis vad jag vill!!!!! Så det så!!

Men nu ska jag ta o ändra utseendet på bloggen, tycker att det e tid för ny bakrund o överlogga så det blir att fixa med det nu ett tag…

Ni får ha det så bra o sköt om er, för min del blir det meditation när jag kommer hem o sen blir det att rena huset med salvia på dåliga energier, för det behövs!

Share on Facebook

Allt som händer har en mening, stanna upp o andas o njut av livet...

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.