Hälsa

Att det kan vända så fort…

Ja alltså humöret o känslorna, jag fattar det inte riktigt. Men kanske har det med att jag har slutat att ta alla möjliga mediciner nu, när man börjar bli människa igen.

Kanske e det så att det e nu som hjärnan verkligen håller på att återställa sig på något sätt. I går var det så underbart o jag mådde ju bara sååå underbart bra att jag nästan skämdes ju.

Nu i dag har det absolut inte varit någon höjdare, utan mest bara jobbigt faktiskt. Fattar inte riktigt att det kan gå med så tvära kast.

Men kanske det som jag skrev innan att jag håller på att få en så frisk hjärna jag kan få, efter att ha gått o ätigt lugnande i snart ett helt år.

Då e det ju inte heller den rekommenderade dosen jag tagit heller utan långt över det dom rekommenderar, men jag var bara tvngen för att ens orka med vardagen.

Men nu e jag ju inte alls i behov av något sånt längre, tack o lov. Jag antar att det måste vara för att jag ätigt så mycket innan o nu inget alls, kan inte vara för något annat.

Ja ja vi får hoppas på det, men jobbigt e det i alla fall. Nu på kvällen så känner jag mig så otroligt ensam oxo på något sätt. Även om jag inte e det, Kent e ju där nere o Attilla lämnar aldrig min sida, men ändå känner jag mig ensam.

Visserligen så träffar jag bara Kent ca 20 min innan han somnar i soffan o sen vill jag ju inte väcka honom för han jobbar jätte mycket nu.

Han har fruktansvärt tungt arbete just nu o sen så jobbar dom 12 timmars pass, så han e rätt slut när han kommer hem. Då vill jag ju inte väcka honom o säga att vi ska umgås ju.

Näää han får sova så mycket han behöver för att må bra o klara av sitt jobb, även om det e så otroligt trist för mig o jag faktiskt inte direkt mår så bra av det. Saknar honom ju, även om vi e under samma tak.

Jag fick i alla fall köpt säckar i dag på ÖB o det fick allt bli dom billiga, det e fan inte bra att vara sjukskriven, man blir så otroligt fattig av det, o det gör ju inte heller att man mår så bra.

Sen hem o började med mina klor, dom behövde verkligen bytas så det blev till att ta tag i det. Även om jag har försökt att slippa det nu i ca 3 veckor eller så, nu var jag bara tvungen ju!!

Attans skönt att det e gjort nu i alla fall, men fy tusan så ont jag har i min rygg just nu, kan knappt sitta ordentligt på stolen ju.

Hände en del saker på hockyn oxo men jag tror jag skriver om det en annan dag, har varken ork eller lust till det nu…. Men fruktansvärt irri var det i alla fall.

Nu ska jag in o lägga mig på spikmattan o hoppas på att smärtan i ryggen ger sig lite. För jag känner verkligen att jag har något skit i kroppen som bara ställer till det för mig.

Någon förkylning eller liknande, vet inte riktigt men svullnaden bredvid ögat, där dom har rotat, e riktigt svullen nu o det e inte så bra, det vet jag.

Men skit i det nu, ni får ha det så bra ni kan o sköt om er o era kära o nära, jag ska göra så gott jag bara kan. En ny dag kommer i morgon o då e det nya positiva tag som gäller, i alla fall ska jag verkligen försöka….

 

Share on Facebook

Allt som händer har en mening, stanna upp o andas o njut av livet...

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.