Vänner, vänskap o den jävla koftan…..
Om ni bara visste hur mycket jag tänkt just på detta, vänner o vänskap.
Denna helgen har bara varit sååå underbar, men den har oxo dragit upp en hel del sår på mig, såna som ALDRIG kommer att läka, o det har just med vänner att göra.
Det kommer vara lite positivt o en del negativt.
Nu kommer nog några av er tänka, så nu kommer offerkoftan, o NEJ! Åter igen, jag hatar den jävla koftan, det e inte det jag är ute efter med att göra detta inlägget! Kan vi låta den jävla facking plagget ligga kvar i byrålådan!!!!!
Jag skriver för att dels skriva av mig, o dels för att om det kan hjälpa någon som kanske känner likadant. Kanske kan detta inlägget få dom att förstå att dom inte är ensamma i detta.
Sen oxo kanske som ett stöd o att göra klart för vissa människor som är så egenupptagna , eller rent av såegocentriska att dom bara tror att världen o ALLT kretsar runt dom…..
WAKE THE FUCK UP…… Sorry var bara tvungen…hehehehe
I alla fall denna helgen har jag träffat många av mina vänner, eller om man ska säga kompisar, för nära vänner, det är något jag inte har lyckan att ha.
Vad är då en nära vän för mig, det kanske du undrar.
Jo för MIG, är det någon jag kan ringa närsomhelst på dygnet. En vän man hör av lite då o då, någon som är glad för min skull när något kul händer i mitt liv.
Någon man kan ringa ena dagen o andra träffas man på en fika. Någon som jag vet jag kan lita på o säga o berätta det jag behöver utan att det kommer vidare. Någon jag verkligen kan lita på.
OBS… Detta är inte pikar eller liknande till någon alls, det är inte därför jag skriver detta inlägget. Alla vänskaper o kompis-förhållanden har en början o ett slut.
Visst ibland e livet svårt att få ihop o familj, barn o annat kommer emellan, o det är helt ok. Återigen, inga som helst pikar till någon alls…. LOVAR…..
Visst har jag vissa vänner som jag vet att jag kan ringa om jag e i kris, ….hoppas jag i alla fall. Det var väldig längesedan jag hörde något alls från dom. Visst kan jag oxo höra av mig, men dom har både barn o jobb….
Ja ja i alla fall i helgen träffade jag väldigt många kompisar, hade dock velat ha fler nära vänner, men det där e inte lätt alls.
När man e liten då e det svårt, för mig var det i alla fall o även nu när man e gammal tant e det svårt…..Blir det aldrig lätt?
Nu tänker vissa av er att, ja men det e väl bara att bjuda in sig till någon, nä nä nä sån e inte jag. Jag tvingar mig inte på folk, det e inte alls jag. Vill någon lära känna mig, då får dom visa intresse….
Jag har försökt nu i många år att skapa kontakter o bibehålla en del, men det går bara inte. Till slut så ger man faktiskt upp…..Man orkar inte att själv dra o försöka…..
Men som sagt det e inte lätt när man e gammal heller. Många tänker nog att” Jo men hon har ju en make, så hon behöver inte vänner på det sättet. Men nääää där har ni allt fel.
Man kan även vara ensam i ett äktenskap…….
Även om man e i ett förhållande/äktenskap så behöver man sina vänner, kanske till o med mer då. Men detta är ju min åsikt, vänner är alltid viktiga o då menar jag ALLTID!
Kvittar om du e gift, i ett förhållande eller singel, dom behövs alltid. För mig betyder verkligen vänner ENORMT mycket o speciellt när man haft den uppväxten jag haft, vilket vi inte går in på nu.
Sen är det ju oxo så att vänskap e inte bara en väg, båda måste vårda. Vilket många inte gör, dom bara tar o tar o tar. Sen finns det sånna som blir sura o bittra när man väl träffar någon.
Jag tycker ju snarare att man ska bli glad för en annan människa om den är lycklig, inte bli sur o bitter, men det e klart e man över 70 o inte varit gift eller ens tillfrågad, så kanske man e bitter oavsett….
Det är ett kapitel i mitt liv som vi INTE ska gå in på, det var från min förra bok om livet…..hahahahahaha……
Så om du inte räknat ut det så har jag inte så många vänner, jag är väldigt ensam. Men det är något jag har lärt mig att leva med, ibland har man inte så mycket val.
Det kanske låter konstigt med det har gjort mig stark, i vissa tillfällen. Men mest stark, för jag har lärt mig att jag behöver ingen, jag har mig själv.
Det betyder verkligen inte att jag inte vill o behöver någon nära vän, men det man inte har, det får man lära sig att leva utan. Så är det bara.
Sen kan jag ju lätta säga det att jag är inte den som släpper in vem som helst. Jag är VÄLDIGT selektiv vem jag släpper in på mitt liv, vilket inte är många.
Det är till o med så att under dom 7 åren jag o min man varit ihop, så vet han inte allt o har verkligen inte sett alla mina sidor, för jag är rädd att släppa in honom helt.
Jag har gjort det innan o då har jag blivit lämnad, vilket inte e ett dugg kul…..
Det var väldigt vad jag öppnar mig…hmm….
Men nu var det vänner det gällde, som sagt det är inte alls lätt. O tro mig, ju äldre du blir så blir det inte lättare.
Sen en sak till, mina sjukdomar e ju oxo något som skrämmer folk, tråkigt nog. Jag försöker ju se allt så positivt jag bara kan, men migrän o annat kan man ju inte göra så mycket åt….
Kan ju säga det att jag är en människa som försöker se alla situationer från bästa sätt, det finns alltid något positivt i ALLA situationer.
Visst ibland e det svårt o hitta det positiva, men det finns där.
Men åter till helgen, det var mycket om vänskap, svek o mobbing, allt det som jag själv varit med om såååå många gånger. O det e lika jobbigt varje jävla gång…..
På något sätt är det nog sveket som gör mest ont, tråkigt nog. För det gör så löjligt ont…. Ont på ett sätt som inte riktigt går att beskriva faktiskt.
Nästan som att man måste sörja någon som dött, fast dom lever o det e verkligen inte ok.
Så, som sagt vänner är VÄDIGT viktiga för mig, kanske lite för viktiga. Men har man inte så många, då klarar man sig ändå, tro mig.
Får vi se om det blir någon danskurs, hoppas verkligen det….. <3 Du som frågade mig, om du bara visste vad det betyder att du frågade <3 ”glädjetårar”
Nu ska jag ta o starta spa badet så vi har det o mysa i ikväll jag o min make/bästa vän, för det har han blivit för mig.
Ha en fantastisk dag o ta vara på det fina vädret…o var rädd om dom vänner du har….. <3 Dom är värda mer än du tror……
One Comment
Peter Holmlund
Hej kära Nikki tack för dina ord och dom går rakt in i hjärtat på mig för jag känner igen mig i allt du skriver. Sköt om dig Nikki och ja det riktigt bra för det är du värd.
Peter