Kommer aldrig bli riktigt frisk…..

Oj oj oj så fel allt kan bli. Nu syftar jag på gårdagens inlägg….

Att det kunde bli så fel av det jag skrev kunde jag aldrig tro… Helt fel människor tog åt sig, när det i verkligheten var riktat till en av min avlägsna kusiner på en sajt som vi bägge e medlemmar på.

Mycket mer än så kommer jag inte skriva o till er på Ds som trodde det var om er så ber jag om ursäkt att ni skulle ta det så, för det var verkligen inte meningen… <3

Men nu till en sak som har förföljt mig hela dagen. Jag hade en telefon tid med min Neurolog i Lund i dag o det var väl inte så farligt.

Vi pratade o han tyckte att jag skulle gå på återbesök på Ögon avdelningen bara för att kolla av o det e väl bra, men sen oxo magnetröntgen. Jag sa att jag trodde jag var friskförklarad nu…

Då säger han, att det kommer jag aldrig att kunna bli, just eftersom det fortfarande sitter kvar en del av tumören o hjärnhinnan. Jag trodde knappt vad han sa…..

Jag svarade men det sa ju min förra läkare att jag var friskförklarad, då svarar han att det kommer du aldrig till att bli. Den meningen har förföljt mig hela dagen o jag kan inte släppa den…..

Nu e jag bokstavligt talat livrädd att den ska börja växa igen och att jag ska behöva gå genom samma helvete som jag gjorde innan……jag orkar inte det….

Nej jag vet att jag ska inte måla fan på väggen ännu, men ni kan inte förstå hur jobbigt det var o hur jobbigt o hur rädd jag e att det ska bli så igen….

Visserligen så går jag ju nu på kontroller så dom kan upptäcka den om det e så, men ändå…..Har ni inte gått igenom detta innan så kan ni aldrig förstå hur det e att bli opererad i HJÄRNAN….

För mig e detta jätte jobbigt, o speciellt när jag har så ont som jag har ibland med mina migräner, då blir man så mycket mer rädd, tro mig…..

Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska komma runt detta, det var ju inte ett besked som jag hade väntat mig. Jag trodde ju att jag var frisk…..

Jag…….. var………. ju…………. frisk….

Just nu vill jag bara krypa in i min älskade PG’s famn o bara gråta, för jag vet inte alls hur jag ska kontra detta…. Vi har hittat på lite olika saker idag bara för att få mig på andra tankar.

Men denna om tumören, den sitter i nacken, precis som en elak liten demon jävel som viskar i ens öra hela tiden o påminner mig om att så som det var då, så kan det bli igen……

Nu e det lite tv på schemat o sen sängen, det e ju jobb imorgon för Hif spelar ju…..o helgen ska vi se vad vi hittar på för kuligt, men söndag så blir det sista föreställnigen av EvaRydberg med goa vänner o gotte gott…..

Så liiiiite kul e där o se fram emot, om jag bara kan skaka av mig den där jävla demon puckot, men det kommer bli svårt….men tro mig jag kommer göra vad jag kan för att få bort den…..

Snart flytt o så välsignad…..

Ja jag tycker väl det är tid för ännu ett inlägg här, men vad jag ska skriva om det har jag ingen aning om.

Hmmm, vad har hänt på sista tiden……*tänker*…. Njäää inte så jätte mycket faktiskt.

Jag har legat sjuk, vi har börjat packa det sista i lägenheten. Den ska ju äntligen lämnas nu den siste denna månaden, äntligen e verkligen rätta ordet…..

Sen har ju min stackars älskling blivit sjuk nu oxo, just nu ligger han i soffan o snusar, stackaren.

Vi var ute med monstret, Attilla då alltså idag en runda i det super fina vädret, såååå skönt det var. O gissa om han var glad att vi bägge var med.

Annars brukar det ju bara vara jag som går med honom, men i dag så följde min Räv med o det gillade verkligen vovvs.

Det e så skönt o se att Attilla trivs så bra här på landet, det har verkligen gjort både han o mig gott att flytta från stan, vi mår så ofantligt mycket bättre nu, än i betong djunglen…

Om ni bara visste hur glad jag e att jag har fått den ÄRAN att få flytta ut hit. Det låter kanske lite konstigt, men det e faktiskt så som jag känner.

Hade ni bott så som jag gjort nu i 3 år, så hade ni oxo känt så. Detta ständiga störandet o att aldrig få riktigt lugn o ro, att aldrig kunna sova lite länge utan alltid väckas av bank i väggen.

Inte kunna sitta o titta på tv utan att man fick höja tv.n till max bara för att man inte vill höra hur grannens ungar gapar o skriker.

Och nätterna ska vi inte snacka om, inte kunna ligga o sakta somna in, utan att vara tvungen att ha hörselkåpor OCH örnproppar för att nå någon liten sömn.

Sen när det var riktigt illa, då fick jag ligga i badkaret bara för att få någon sömn över huvudtaget, så kul har jag haft det.

Att inte kunna ligga o sola i min lilla mini trädgård utan att äckliga feta grannar stod på sin balkong o fluktade o gjorde gud vet vad under tiden…..

Nu kanske ni kan förstå hur o varför jag känner som jag gör….

Sen att mannen jag flyttat in till e en av dom underbaraste o mest omtänksamma människor som jag någonsin träffat, det gör ju knappast saken mindre bra.

Efter att vi hade varit ute m monstert idag på åkern en runda, så tog jag faktiskt o rastade min kamera litta, tyckte att det behövdes.

Dels så fick älsklingen lida lite, men ´bara för att han ville ha en ny profilbild till en sida vi bägge e med på. Och sen var det ju faktiskt längesedan jag fottade något.

Det blev en del bra bilder faktiskt, jag lägger upp några här i slutet av inlägget, om ni vill se.

O vill ni inte så slipper ni……hehehehe.

Nu ska jag i alla fall ta och gå upp o titta lite på tv, för älsklingen o päsklingen har tagit hela soffan å jag har inte riktigt hjärta att väcka dom.

Ni får ha det så jätte bra mina kära läsare o tack för att just Du tar dig tid o orka att läsa det jag skriver, det betyder mycket ska du veta….

Mobbing o Karma…

Ja jag vet inte riktigt vart jag ska börja ens. Detta e ett väldigt jobbigt o hemskt ämne för mig…

När jag växt upp var jag mobbad, från 1.a klass till 8.de klass. 9 .an var rätt lugn o sen i gymnasiet var det dags igen.

Det som är jobbigast e att allt o nästan varje år så var det SAMMA person som mobbade mig.

Till en början med så var det just för att dom fick en reaktion av mig. Jag har o har alltid haft lätt för att gråta o skratta, o det var ju SUPER kul o göra mig ledsen o få mig att gråta…

När vi sen kom lite till åren då blev det att jag blev kallad hora, slampa o annat liknande.

Men det värsta av allt e nog att det e just en o samma person som under hela min skolgång o uppväxt förstört för mig.

Denna personen gjorde verkligen allt för att förstöra för mig.

• snackade skit om mig
• spred osanna rykten
• förstörde för mig på lektionerna
• talade osanningar till mina lärare
• talade osanning till mina föräldrar
• spottade mig rakt i ansiktet
• gjorde ALLT i sin makt för att förstöra för mig…. o göra mitt liv till ett helvete
• hotade mig

Ja jag skulle nog kunna göra listan ännu längre, men jag kommer inte riktigt ihåg allt denna gjorde mot mig, jag har förträngt mycket.

Men i alla fall, jag trodde o hoppades att jag skulle slippa denna människan i resten av mitt liv, men ikke!!!

Näää nu börjar det dyka upp mer o mer. Visst jag tror nog att denna håller på o gräva sin egen grav men ändå, jag vill inte ens se människan……

Men eftersom jag e som jag e så tror jag stenhårt på KARMA o det e något som ger mig sinnesro, tack o lov.

Man får verkligen skörda det man sår….. O ”What goes around comes around” Personen kommer att få sota för vad den gjorde mot mig.

En sak jag aldrig riktigt förstått, det e VARFÖR denna gjorde så mot mig?  Jag e inte riktigt den som snackar skit eller gör någon förnär, men det e kanske just därför………….

Vad fan vet jag…

Men våga snacka skit om mig i ”den världen” o jag lovar att denna gången tar jag inte skit, inte en chans!

Men vad jag har förstått så har personen redan börjat gräva sin grav………Mohahahahahahahahaha

I alla fall så att en människa kan göra så mycket illa o få en att må så däligt o sen kunna sova på natten, det kan jag inte riktigt förstå.

Jag mådde så dåligt under den tiden o under skolgången att jag många, många gånger tänkte på självmord eller bara försvinna för att slippa att må så dåligt som jag gjorde.

Jag satt ofta hemma ensam för att jag vågade inte gå ut på kvällarna för personen hotat mig att den skulle misshandla mig m.m.

Jag var så rädd att jag till o med var hemma från skolan bara för att slippa gå till skolan o bli kallad än det ena o en det andra i korridorerna…..

Säger bara fy fan för denna människan vad den gjorde mot mig….. Nu tänker du säkert att jag men du kan väl förlåta…

FÖRLÅTA…. ?!?! Förlåta, förlåta en människa som BOKSTAVLIGEN förstört min barndom o uppväxt, näääää du .

Det denna människan fick mig att gå igenom, alla lögner denna spred om mig till mina vänner, lärare o föräldrar, det e inget jag NÅGONSIN kommer att förlåta……

Finns bara ett ord för mobbare o det e avskräde!!!!!!!

Nu när jag allt mer börjar springa på denne så river det upp sår, sår som aldrig kommer att läka, sår som e så djupa att ingen kan förstå hur illa dom e…..

Vissa av er undrar säkert vem denna person e, men sorry. Jag sjunker inte så lågt att jag hänger ut folk här, jag sjunker inte till samma nivå som denna personen e, så e det bara.

Jag har mer vett, heder o förstånd än så….

Men många som känner mig vet redan vem denna människan är för att ni känner mig väl, o ni som förstår mig o vet vad jag pratar om.

Vill jag bara säga tack, Tack för att ni lyssnat på mig o inte skitsnacket som andra snackar……

Men som sagt säger bara en sak o det e

KARMA!

Jag e lugn o jag kan vänta. För jag VET att det kommer förr eller senare…..

Nu får ni underbara läsare ha det så jätte bra o sköt om er….. Jag har energi till max just nu. Träffade hela min MC familj i lördags nere på klubben o det e alltid lika underbart o träffa pojkarna o flickorna där….

Dom e verkligen min andra familj, underbara människor ……….. o snart börjar säsongen på riktigt….. <3

Ta hand om er o era nära o kära, man vet aldrig var dom händer imorgon….

O en sak till, mobba inte andra människor, då tappar ni allt värde ni har som människa…..

Bästa EVER början på detta året … o vin

Kanske ska jag ta o börja skriva lite mer, om det nu e så att jag har några läsare kvar….

Men åter till min rubrik………Ja mycket mer kan jag inte riktigt säga, just nu. Men dessa dagarna på detta året har bara varit såååå nice.

Just nu e det riktigt kallt ute o på vissa delar utanför Hbg e det snö, men inte här inne i Hbg…. 🙁

Visst jag satt ensam på nyårs afton men det gjorde faktiskt inte så mycket.

Jag ser mer den dagen som faktiskt en vanlig dag som det e en massa press på en att man SKA ha roligt.

O har man inte roligt så e det ju inte direkt någon bra början på året. Men i alla fall jag satt ensam m min pälskling o det var helt ok.

Kan ju inte säga att det e för att vovvsen e rädd precis för raketer, näää knappast…. Han bryr sig inte ett dugg, tack o lov.

Nää det bara blev så. Men dessa tre dagarna som varit har varit super nice, så då väljer jag hellre bort nyårsafton…. HELT KLART!

Dessa dagarna har bestått av massa skratt, öppen brasa, gott rött vin o super mysigt sällskap o lite annat…..hehe

Ja jag bara måste skriva om detta. Normalt så kan jag inte dricka vin o än mindre rött vin då. Men i går kunde jag, helt otroligt o såååå gott.

Det som e mest otroligt e att jag har inte ens huvudvärk idag, helt UNDERBART.

Jag trodde inte det fanns något som helst vin som jag kunde dricka, eftersom jag på senare tid oxo fått ont bara någon timme efter jag druckit vitt.

Åhhhh e bara så glad för att jag kan dricka detta, men så klart sällskapet e ju oxo viktigt när man dricker vin…..

Nää nu ska jag ta o leta upp min symaskin o sy upp ett par gardiner, så det så.

Om man ska sammanfatta dessa dagarna på detta året så e det skratt, mysigt sällskap, öppen spis, lite ont i käkarna o gott RÖTT vin.

Så ta nu hand om varandra o ta vara på dagen ni fått. Man vet aldrig vad som morgon dagen har med sig, så gör det bästa av denna dagen, för det ska jag.

Just nu mår jag bara såååå bra tack vare … ( to be continued ) 🙂

Egen fredag…

Det e inte alltid som ens dagar blir som man hade tänkt sig, o för den delen inte heller kvällarna.

I dag skulle jag ha fixat en hel del, men det var något som gjorde att det inte blev så.

Tråkiga nyheter från min bror idag att dom har varit tvingade att avliva deras hund, just idag. Stackare…..

När dom blir gamla är det mycket bättre dom får somna in, även om det är svårt för oss som blir kvar.

Men i alla fall, Chicko hade under en tid varit så trött o inte ätigt som han skulle o inte heller orkat med så som han gjort innan.

Så det var ju ett bra beslut men gud vad jag inte avundas dom.

Men i alla fall så var det meningen att jag skulle ut o mysa på landet ikväll, men inte det heller blev som jag tänkt.

Mår man inte bra så gör man inte, behöver man då vara ensam så ska man få det.

Jag vet ju själv hur det e om man inte e på topp. Jag vill ju själv vara ensam när jag mår skit.

Visst lite tråkigt var det ju, men någon mening e det ju, kanske blir det någon annan kväll eller ja vi får väl se helt enkelt. Allt som händer har ju en mening, precis allt. Det finns ju inget ont som inte har något gott med sig.

Jag har i alla fall en här hemma som e super glad att jag e henna hos honom……

Kunde inte innan bestämma mig om jag skulle ta ett glas vin eller inte, men jag valde att hoppa över det. Kanske behövs man hos en vän eller något o då måste man ju kunna köra, så jag hoppade över det.

Men det hade nog varit rätt så gott ändå…..he he…..Nä det får allt räcka med jordgubbar….. så det så !

Så nu har jag fått skriva av mig lite o nu ska jag ta o mysa med min älskling ett tag, han e bara det bästaste som finns…..

Ni får ha det så bra ni bara kan o ta hand om er o era nära o kära. Man vet aldrig vad som kan hända……

Ha en go Fredagskväll, för det ska jag ha…..

Liiite nytt…

Ja då sitter man hr i soffan o ska snart iväg, tänkte att jag skulle i alla fall skriva ett litet inlägg o senare i dag oxo ändra layouten, det e ju knappast rosa bandet längre…..

Där ser man hur ofta jag bloggar.

Nä det har inte blivit så mycket för jag kan ju inte säga att jag har mått så väldigt bra precis.

Mycket läkarbesök IGEN o en ekonomi som inte håller o ett hjärta som bara inte vill läka…..

Jag et bara inte vart jag ska börja, det har varit så mycket nu en tid med oro o ängslan o läkare.

Mitt blodtrycket e väl inte det bästa har fått höja min medicin, vilket verkar hjälpa nu, men det höga trycket beror tydligen nog på inre stress, inget bra alls.

Nu under en tid har jag varit på en hel del läkar besök, ögonläkare, allmäna läkare o blivit ordentligt röntgad, hemska magnet röntgen.

I morgon har jag telefon tid m Nevrokirurgen i Lund för att få min dom. Jag bara hoppas att allt e bra o att det e något annat som orsakar mina kraftiga migräner, e bara så trött på dom, jag vill ju bara vara frisk…

Sen kan jag inte hjälpa det, men jag har ett hjärta som bara inte vill läka, ett minne som inte vill raderas o tårar som inte vill sluta rinna ner för mina kinder….dom tar aldrig slut.

Ibland mår jag bara så otroligt dåligt att jag inte vet vart jag ska ta vägen, o det e inte för att jag e svag eller så, jag har fått mitt hjärta krossat o det gör så ofantligt ont att ni kan bara inte förstå det.

Jag ligger ofta vaken om nätterna , tänker, gråter o bara mår så kasst för att försöka förstå vad det var som hände.

Varför det gick som det gjorde o varför ingen vill stanna med mig? E jag så hemsk? Man e ju två i ett förhållande, varför e det då så att när det tar slut e det bara en som blir sårad o krossad?

Så som jag känner just nu så har jag inget hjärta, förutom när det gör så jävla ont. Men oftast e det bara ett tomt svart hål där, ett inget som bara finns där, som inget känner o som ändå ingen vill ha……

Just nu så tvivlar jag att jag ens behöver ett hjärta mer, ingen som vill ha det ändå o som jag sa innan, det finns ändå inget där, bara en avgrund som gapar tomt, ensligt o svart…

Nä jag e inte så positiv just nu, men jag mår inte heller så bra, jag kan bara inte hålla humöret o skenet uppe just nu, det e för mycket. Sen vet jag ju inte om jag har en tumör igen o i så fall vad som ska göras åt den, jag orkar bar inte just nu.

Känns nästan som om att jag inte har något kvar att kämpa för, nu skrev jag NÄSTAN….

Jag har ju min Attilla o det e tur det, utan honom hade jag inte andats mer, antagligen. han finns alltid där för mig, tack o lov. Han e den ända som alltid finns där dag som natt, timme efter timmer, minut o sekund varje dag……

Sen när man springa på så kallade vänner o när dom ser en så bara hån ler dom, för att dom vet att mitt äktenskap inte funkade men deras gör, fy fan för er! Jäkla tur att man tagit bort denna personen från min fb….

Den personen har gjort så mycket skit för mig i mitt liv så ni anar inte, men jag säger bara KARMA, o sen fuck you till den idioten!!!

Tråkigt nog så har jag inte heller så många vänner kvar, många har vänt ryggen, trotts allt som hänt o trots att det var jag som blev lämnad. Men då var det inte heller ens riktiga vänner, vilket sårar det med, så otroligt mycket.

Men inget att göra åt det, det var helt enkelt inte meningen att jag skulle vara gift eller bo i Mörarp. ALLT som händer har en mening, o det finns inget ont som inte har något gott med sig, så e det bara.

Visst jag mår ofta dåligt o känner mig nere, men jag börjar sakta, sakta resa mig upp, men väldigt sakta. Jag e otroligt såra o förkrossad, men jag tänker inte låta detta knäcka mig mer.

Nu börjar jag att lyfta huvudet ut gyttjan i träsket jag hamnat i, sakta reser jag men, men denna julen o nyår kommer vara mega hemska, eftersom jag antagligen kommer sitta hemma ensam. Jag fasar för denna kommande julen….

Så nu har ni fått en liten dock inte så positiv uppdatering men det e bara så som läget e just nu. Men jag har i alla fall gnällt klart o har inte riktigt tid att sitta här mera, ska i väg på ett möte som jag hoppas sluta väldigt  positivt…..

Ni får ha det så bra ni kan o ta hand om er o era nära o kära, jag har bar en vovve att ta hand om nu så jag fixar det….hahaha… Ha det gott ni som nu orkar läsa o TACK för att ni läser…..

Semester o räkningar…

Ja det e det snart för mig i alla fall, o gissa om det ska bli skönt….

Riktigt läääängtar tills jag vaknar i morgon o bara får den känslan att jag behöver inte gå upp tidigt på 4 hela underbara veckor….. Det e hela 30 dagar… sååå gott!

Just nu så regnar det ute o jag bryr mig inte ett dugg, inte alls för snart så har jag semester!!!!

Sen bara måste jag skriva här hur otroligt mega tacksam jag e för att mina svärföräldrar hjälper mig med Kents räkningar, nu när det e som det e.

Hade det inte varit för dom så hade jag inte kunnat bo kvar där vi bor, jag e så tacksam att jag får tårar i ögonen nu när jag skriver detta.

Kan bara säga tack från botten av mitt hjärta, för jag e så tacksam att det finns inte ord för det.

Men vi får väl hoppas att allt detta snart tar slut o att Kent snart kommer hem o vi kan återgå till våra liv igen, för jag saknar verkligen det.

Saknar så att bara få höra hans andetag, hans när het o hans varma, trygga famn. Jag vill bara att han kommer hem typ NU! Det e jobbigt o svårt att vara utan sitt hjärta, speciellt när han e mitt allt!

Just nu skulle jag kunna göra vad som helst bara att få vara i hans famn i 10 min, vad som helst…men det går ju inte…tyvärr.

Men vi SKA ta oss genom detta o det kommer vi att göra oxo, för vi e starka OCH vi har varandra, även om vi inte ens e i samma stad just nu.

Vi kommer att klara detta o komma starkare i från denna situationen vi e i nu! Det bara vet jag…

Så nu åskar det oxo här o inte lite heller o regnet det bara öser ner o det gör inget för mindre än en timme så går jag på semester o det ska bli ljuvligt!

Nu i ca 3 dagar så har jag haft riktigt ont i huvet, där dom var o rotade efter tumören.

Vet o hoppas att det inte har med det o göra, men ont har jag haft.

Riktigt jobbigt ont, nästan så jag blir lite orolig faktiskt.

Men jag har ju tid hos min ögonläkare här i Hbg den 12 juli så jag hoppas att jag kan stå ut tills dess eller i alla fall det kanske kan försvinna typ…NU!

Men vi får väl se hur det blir, hoppas i alla fall att det inte sk behövas göra en sån här operation till, för det har bara varit sååå hemskt!

Kan inte låta bli att tappa hoppet lite när man får så här ont, inte nog med allt detta med Kent så ska detta oxo strula, räcker det inte nu???

Näää ska försöka att hålla mig positiv till att detta med värken bara e en förkylning eller så, o inget annat. Även detta med Kent att han snart kommer hem, det e det enda jag kan göra så som det e nu…Jobbigt men sant!

Nu ska jag snart stänga ner här o sen köra hem, lämna Attilla o hoppa in i duschen snabbt o sen på Väla m Bella för en fika, ska bli mysigt värre.

Mina kära läsare ni får ha det så bra ni kan o ta hand om er o era nära o kära, man vet aldrig vad som kan hända imorgon så ta vara på varje minut. Det hade jag gjort om jag hade kunnat…

Brev, samtal o datorer…

Jag sitter just nu ute på våran underbara altan o håller på att installera program o annat som behövs i en ny data.

När jag sitter här i det fina vädret o bara myser o ha rdet bra så känner jag efter….

Jag mår faktiskt riktigt bra uder omständigheterna, faktiskt gör jag det o det e bara sååå skönt!

Känner att jag behöver verkligen sånna här dagar oxo för dom e alldelles för sällan.

Sen ska vi ju inte glömma att det e helg nu så det e bara att mysa o slappa o ha det bra, hoppas bara att vi får riktigt fint väder nu oxo. Jag behöver fylla på min solbränna….hahahahah

Hur har min dag varit då?

Jo riktigt ok. Efter jobbet så körde jag till Överskottsbolaget o köpte toa papper o rengöringsmedel, det e ju där det e som billigast!

Sen bar det av till djuraffären för att fixa gris öron till Attilla så han har det gott, det e han sååå värd.

Sen kom jag hem o började att installera rit programmen hör på min fina nya dator. Nja min o min….ja det känns lite som det o kanske glömmer han att jag har den….hoppas kan man ju alltid.

Nu ska jag snart ta fram litta kött o kanske grilla om jag orkar annars hittas det nog på något….

Men nu glömde jag ju nästan.

Fick ett samtal innan i dag o dom berättade att jag kommer att få ett samtal på måndag vid ca kl 11 från min älskade make….UNDERBART.

Gissa om jag blev glad. Och om det inte var nog så när jag nu kom hem så hade han skrivit brev till mig oxo, jätte mysigt ju.

Det finns ju inte så mycket att skriva, men ändå, mysigt e det.

Snart ska jag sätta mig i soffan o skriva till honom som jag gör varje dag, vilket e sååå mysigt det.

Visst det hade varit så mycket mysigare om han var hemma hos mig så klart. Men vi tar det när det går o gissa om jag längtar tills dess.

Nu ska jag ut o busa litta med Atte i trädgården o sen e det mat som gäller. Ni får ha det så bra ni kan för det ska jag absolut ha o det känns faktiskt som att jag kommer ha det rätt ok, trotts att det e som det e.

P.s Hoppas ni gillar utseendet! För det gör jag…tror jag!

Inte just nu…

Som ni märker så skriver jag inte så mycket här, mår inte så bra så jag lägger min energi på annat i stället.

Just nu e det inte mycket som e bra i mitt liv, men jag kämpar på så gott jag bara kan o orkar.

Det e ju inte speciellt lätt när man e helt ensam. Visst jag har väldig mycket vänner både många nya o gamla som verkligen finns där.

Lite kan jag ju själv tycka att har jag inte haft det illa nog innan, tänker på tumören o så.

Men det som inte tar död på en stärker en.

Jo det e ju verkligen en riktigt berg o dal bana när det gäller min känslor.

Men det jobbigaste e nog faktiskt att min hemska ångest tar över helt ibland, o det e bara sååå jobbigt.

Det som e absolut värst e ju just denna ovissheten, den tar bokstavligen kol på en. Hade man bara fått lite info hade det varit i alla fall lite bättre.

Men man får helt enkelt ta varje dag som den kommer o försöka att inte oroa sig o inte tänka så mycket. Men det e verkligen inte lätt.

Sen märker man ju verkligen vilka ens vänner e o det känns så bra. Bara att man skriver en kommentar på FB tycker jag att man visar att man bryr sig, men inte ens ett samtal eller en rad.

Näää det kommer att ryka en hel del så kallade vänner på FB, fy fan säger jag bara.

Sen när någon ringer o e litta skade glad det e bara sååå dålig stil, näää det e riktigt riktigt illa. Annars e jag inte långsint med när det gäller sånt här då!!!

Sånt glömmer jag ALDRIG! ALDRIG!!!!!!!!

Var i Kågeröd i går o hälsade på vänner, nya vänner. Sååå himla mysigt det var o många skratt, behöver det verkligen nu. Underbart när man får stöd o verkligen blir stöttad från ett håll man inte hade räknat med.

Denna mannen e verkligen en ängel på alla sätt o vis, även han fru sen deras hundar OMG!!! Den stora e ju bara sååå söt, det e nog den absolut största hunden jag sett i mitt liv o såååå fin o faktiskt söt.

Jag vet inte riktigt vad det e för ras men STOR var han. Sen hade dom en liten Jack russell, hon vara ju bara sååå otroligt söt, o vilken skillnad på dom hundarna.

Självklart så e det ju den lilla som hunsar den stora….hahahahaha. Men jag vet inte riktigt för när jag satt där kände jag mig inte riktigt kry.

Jag blev yr mådde kasst o jag tror att det var för att jag inte hade ätigt något alls under dagen. Mådde bara såå kasst o känndes nästan som om att jag skulle svimma.

Det e ju bara såå hemskt när det e första gången man e hemma hos någon, då kan man ju inte svimma ju!!!

Jag fick riktigt anstränga mig att inte ge efter, men det var absolut jobbigt! Tror det e mycket situationen i det hela, det e mycket inre stress o det pallar inte kroppen hur länge som helst!

Men i alla fall så när jag kom hem, då kom det verkligen o inte lite heller. Riktigt mega super ångest blev det, jag kunde knappt kontrollera det bara, jag kunde knappt andas bara fy tusan så jobbigt det var.

Skulle ha ätigt men kunde bara inte. Tvingade ner en liten skål Yoggie med blåbär, det va vad som jag fick ner.

Trodde det skulle komma upp igen så kasst jag mådde.

Tack o lov så hade jag en lugnande kvar så det blev att ta den, tack o lov. Sen gick jag o hämtade en av Kents tröjor som inte e tvättad o låg o snusade på den tills jag somnade.

Kommer att ligga o snusa på den i kväll igen…..

Tror mycket att det kan vara att jag har sovit sååå otroligt dåligt nu under många nätter.

Natten till söndag sov jag typ högst 2 tim, mer blev det inte. Jag fastnade ju på ett IDIOT FORUM o läste.

Dum som jag e så kan jag ju inte låta bli att läsa, o det e ju bara idioter o GRISAR som skriver o spekulerar där!

Nää jag önskar att man hade kunnat blocka en sida i datan så man inte kunde gå in på den alls mer, men tror inte att det går….. TYPISKT.

Jag gör allt jag kan för att inte gå in där o läsa den skiten som dom skriver, men det e ju inte lätt.

I lördags så var jag i alla fall på Moppe racet i L.A o det var nice att träffa lite folk o komma från allt ett tag. Var där med söta fina Anne som verkligen finns där för mig nu när det e svårt o jobbigt.

Men i alla fall så var det jätte mysigt o trevligt även om det mest regnade o blåste mest hela tiden, men det var ändå kul. Fick mycket stöd av en annan vän där nere oxo, som jag pratade mycket med.

Bytte även nummer med hans fru o det var jätte kul. Man behöver alla o allt som kan ställa upp där för en, o det gör ju vissa. Men dom man trodde, dom lyser med sin frånvaro….ILLA!!!

Illa fall det jag skulle komma fram till i lördags var att när jag körde hem så låg det en motorcykel efter mig o det skulle ha kunnat vara Kent, men var ju det inte.

Men så har vi kört mycket, han efter i bilen o det blev bara för mycket. Då kom tårarna o inte lite heller. Jag var tvungen att köra till sidan o bara stor böla o skrika så kasst jag mådde o så orättvis detta e.

Usch det e sååå jobbigt att vara utan honom. Just nu e det bara jobbigt att andas utan honom, han e verkligen mitt allt, mitt liv!

Näää nu ska jag nog ta o avsluta detta o sätta mig ner o skriva ett litet brev i stället! På något sätt så när jag skriver så känns det som att jag e närmre honom, o det blir MÅÅÅÅÅNGA brev!

Ni får ha det så jätte bra mina kära läsare o sköt om er o era nära o kära o bara ha det så bra ni kan. Man vet aldrig när dom rycks bort från oss….TRO MIG!!!!

Så vad det måndag igen då….

Ja det var ju det, eller e! Denna helgen har ju inte varit så kul.

Men tyvärr e det inget jag kan skriva om här, det går bara inte o det e inte till för allas öron o ögon heller, så det så!

Annars så har det ju inte hänt så mycket faktiskt, det har mest varit lungt o det e ju aldrig fel.

Vädret skulle väl kunnat varit litta bättre men men det snöar i alla fall inte o det ska man ju vara glad för, jag e i alla fall.

I lördags efter jag hade varit först på Famillia o sen Bauhaus.

Sen blev det Flower team, en liten runda på Väla o sen Famillia igen, gissa om jag var trött när jag kom hem.

Men i alla fall så blev det att jag började föra vid framsidans altan så där blev fint. Gjorde inte riktigt klart men nästan, jag orkade helt enkelt inte.

Skulle ha gjort klart det i går men jag hade helt enkelt inte kraft till det.

Min stackars mage började ju igen o krångla, magkatarr så klart o en riktigt illa sådan. Men tack o lov så har man ju tabletter hemma så dom har hjälpt, tack o lov.

Nu e den nästan helt bra, även om det e annat som gör att man e litta orolig nu, men det löser sig nog, hoppas jag.

Så nu vet jag inte alls vad jag ska skriva om, jo jag vet men det kan jag inte, det går bara inte…..

Gott väder e det i alla fall o det e ju bara sååå nice även om det inte e så jätte varmt. Men solen e framme o det är nästan helt blå himmel vilket e underbart, GOTTE!!!!

Ska träffa söta Becca i eftermiddag efter jobb o fika litta o prata, ibland får man vara en klippa för sina vänner, men det ska man oxo vara tycker jag.

Förhoppningsvis så har jag bara 4 dagar kvar på jobba nu, det ska bli sååååå underbart skönt att bara få sova en timme längre på dagarna o sen få komma igång med att fixa där hemma.

För det behövs verkligen o jag e riktigt taggad på att få komma igång att göra det. Det kommer ju bara bli såååå fint, OM det nu kommer gå att jag bara har dessa dagarna kvar.

Det återstår ju att se hur det hela löser sig……hoppas verkligen på det bästa för annars vet jag inte hur tusan jag ska göra, nääää nog om detta!

Hmm ska nog ta o tvätta litta när jag väl kommer hem idag, hur tusan sent det nu blir….

Nu tror jag nog allt att jag ska ta o värma min mat snart för det e faktiskt lunch nu snart o jag e allt litta hungrig. Japp så får det allt bli…

Ni får ha det så jätte bra i dag mina kära få läsare o sköt om er o era älskade o kära, man vet aldrig vad som kan hända så ni inte får träffa dom….. Så njut varje minut, för den kommer aldrig igen, tro mig….