Blandat

100 dagar o avslut…

I dag e det precis 100 dagar sedan jag såg min älskade Kent.

Det e bara så hemskt så ni anar inte, sen e det sååå mycket annat skit som oxo hänt som jag inte ens vill skriva om. Men folk fattar inte hur jobbigt o tråkigt det e att sitta ensam, kväll, efter kväll, efter kväll.

Men vad fan ska jag göra har ju ingen bil så jag kommer ju ingen vart o kan inte spontant köra hem till vänner eller så, så jag e verkligen fast.

Jag mår så dåligt att jag har typ ångest varje dag o nästan hela tiden, men det fattar inte folk.

Allt mer märker jag hur folk mer o mer vänder sig bort från mig o undviker mig mer  mer bara för att jag mår dåligt. Det e verkligen inte vänner det.

Sen e de en stor fest på ett ställe uppåt landet o jag ar verkligen försökt att höra om det e någon jag kunnat åka med upp o ner, men ingen, ingen har varken plats eller tid, snacka om att man känner sig ratad o utstöt.

Jag har verkligen frågat alla ja vet o känner som ska dit men ingen,ingen vill ha med mig dit, så man e väl inte alls välkommen dit mer….

Sen när det gäller Fb kan man verkligen inte helle skriva vad man vill om att man mår dåligt, då blir man på hoppad för det, vad fan e det för mening med mitt liv egentligen?????

Ingen bryr sig ju ändå…

Jag säger bara det så kasst jag mår just nu o så som folk eller så kallade vänner vänder sig bort allt mer så kommer jag att ge upp, o då menar jag verkligen att ge upp mitt fucking tråkiga ensama liv, vad tusan ska jag här o göra, ingen som bryr sig ändå ju.

Den ända som bryr sig e min bror, mina föräldrar o Kent , det e allt jag har. Ingen annan hör av sig längre så vad e meningen????

Jag trodde jag hade vänner men nopp, det hade jag inte…

Jag kan ju helt ärligt säga det att hade jag haft lugnande tabletter hemma så hade det redan varit avslutat nu, ni hade alla sluppit mig, för det e fan ingen som bryr sig längre.

Det stödet jag hade innan, det finns inte där längre. När jag ringer så svaras det inte, ingen ringer tillbaka o ingen att ens prata med….

Ikväll kommer många av mina ”vänner” festa o jag ska försöka avsluta mitt, för det finns ingen som helst mening o jag mår bara så dåligt, för ingen bryr sig längre o dom förstår inte.

Har jag intehaft det skit nog. Först hjärntumören, sen försvinner Kent, sen mister jag jobbet o min inkomst o nu oxo bilen. Kanske måste jag flytta här i från o det är ännu en anledning att avsluta allt för det kommer att ta knäcken på mig totalt.

Måste jag flytta kommer jag inte klara det, då måste ja riva upp allt jag har byggt upp, min trygghet, min syrka o mitt lugn. Tror inte folk tänker på hur mycket mitt hem betyder för mig.

Det e ju här jag hittar min styrka, här jag känner lugn o här jag känner mig säker o stark, men bara tanken av att behöva göra det får mig ännu en gång att vilja avsluta ALLT!

För vad e det för mening alls mer?’

 

Allt som händer har en mening, stanna upp o andas o njut av livet...

2 Comments

  • Annelie

    Hejsan vännen
    Tycker verkligen du får skriva vad du vill
    Men jag som är din vän blir lite ledsen när du skriver att vännerna inte finns där
    Vad menar du då??? Dom vänner du vill ha men inte har???
    För jag är en vän som har sagt att jag finns här om o när du behöver det
    Jag har faktiskt oxå ringt men då har inte du svarat och o inte heller ringt upp
    Som jag skrivit innan så finns det vänner som är vänner för att dom är nyfikna
    Sen finns det vänner som är vänner Även om VI kanske inte är många så finns vi.. antalet vänner har ingen betydelse.. bara man har nån
    KRAM <3

  • Nikki

    Hej snälla du.
    Ja jag vet att du finns där o det e jag tacksam för ska du veta.
    Men det e inte bara du och du har det jobbigt självmed allt ditt så du e inte inräknad bland dom.
    Vet att jag inte har ringt upp men när jag mår dåligt så sluter jag mig inom mig o bara försvinner, orkar inte prata med någon, inte ens min mor.
    Hade du bara bott närmre så hade det varit underbart o har man ingen bil så blir allt så svårt o DYRT…
    Vet oxo att det inte har med hur många vänner man har, för många har jag verkligen inte o allt fler försvinner allt mer, för jag e välför negativ.
    Men jag kan inte bara positiv när mitt liv rasar ihop bit för bit!
    Men tack för ditt inlägg söta du, det betyder mycket för mig, tack….
    Kram systra mi… <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.